En ny studie visar att utsläppen från en kontanttransaktion är 280 gånger högre än de från en betalning via betalkort eller digitala plånböcker som Swish. Trots en trend mot minskad användning av kontanter i Sverige, innebar fjolåret en ökning. En möjlig förklaring kan vara att privatpersoner har använt kontantbuffertar som de tagit ut i samband med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Det skriver Landets fria tidning.
Niklas Arvidsson, professor vid KTH, beskriver klimatpåverkan från en kontantbetalning som ”överraskande hög”, jämfört med digitala betalningsmetoder. Den största miljöboven för kontanterna är värdestransporter, men även produktionen av sedlar och mynt bidrar signifikant till fotavtrycket. Arvidsson pekar också på potentiella förbättringar genom användning av biobränslen eller elfordon för transporter. Han understryker samtidigt att kontanttransaktioner i det stora hela utgör en minimal del av Sveriges totala klimatutsläpp.
Rapporten Climate impact assessment of retail payment services går att läsa här.
Den här artikeln har skrivits med hjälp av ett AI-verktyg, med handpåläggning av Syres redaktion.
