För snart ett år sedan kallade landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) landshövdingar till möte i regeringskansliet för att diskutera vargjakten, både den årliga licensjakten och skyddsjakten. Kullgren och regeringen har länge varit tydliga med att jakten behöver öka och vargstammen närmast halveras i Sverige. Den 13 juli 2023 fick Naturvårdsverket ett officiellt uppdrag från regeringen att se över skyddsjakten och möjligheten att tillåta jakt redan efter ett vargangrepp.

”Utredningen ska även titta på om det går utvidga skälen för skyddsjakt. När varg befinner sig nära människor, hundar och tamdjur bör exempelvis upplevd oro och otrygghet vara skäl för skyddsjakt”, skriver Peter Kullgren i en debattartikel i ATL. 

Länsstyrelsernas beslut

Nu redovisas uppdraget som i vissa fall godkänner skyddsjakt efter ett angrepp. Det gäller till exempel om det redan har utförts förebyggande åtgärder, eller om det är ett särskilt sårbart område där det exempelvis finns flera fårbesättningar. I normalfallet sänks kraven från fyra angrepp till två under en period på tolv månader. 

Skyddsjakt på invandrade och genetiskt viktiga vargar ska ”undvikas i möjligaste mån”, enligt pressmeddelande från Naturvårdsverket. 

Riktlinjerna är avsedda som ett stöd till länsstyrelserna som fortfarande har beslutsrätt. 

”Länsstyrelserna måste se till att rovdjursarten är livskraftig på lång sikt och att inte jakten äventyrar detta. Därför är det viktigt att se skyddsjakt som en av flera förebyggande åtgärder”, skriver Naturvårdsverket. 

Bidrag för andra förebyggande åtgärder, som rovdjursavvisande stängsel och skyddsväst för hund, kan påverkas av de ändrade riktlinjerna och möjlighet att höja bidragen bör enligt Naturvårdsverket analyseras. 

Kritik mot skyddsväst

När förslaget skickades på remiss svarade Viltskadecenter att jakthundar borde bära skyddsväst för att skyddsjakt skulle bli aktuellt. Det möttes av omfattande kritik från flera jaktklubbar, med argument som att det är svårt för hundarna att röra sig i skyddsvästarna, rapporterar Svensk jakt.

Flera jaktorganisationer och lantbruksföreningar har också länge drivit på att kraven på skyddsjakt måste sänkas. Lantbrukarnas riksförbund (LRF) har även drivit frågan rättsligt, genom att i ett principmål ifrågasätta kravet på fyra attacker innan skyddsjaktsbeslut, eftersom det enligt LRF bröt mot jaktförordningen. Men kammarrätten lämnade inte prövningstillstånd, rapporterade P4 Sjuhärad.

Jägarnas riksförbund anger i remissvar till Naturvårdsverket om de nya riktlinjerna att det ska räcka med ett angrepp för att tillåta skyddsjakt, oavsett förutsättningar, rapporterar Jakt och jägare.

”Varje angrepp som sker är traumatiskt för djurägaren och att behöva vänta in ytterligare ett angrepp skapar mer kostnader, större missnöje hos de som drabbas av angreppen och orsakar tamdjur onödigt lidande. Vidare bör inte några särskilda krav ställas på att en djurägare använder sig av rovdjursavvisande stängsel (RAS)”, skriver Jägarnas riksförbund, som också menar att samma regler ska gälla för invandrade och genetiskt viktiga vargar, eftersom de har uppvisat ett oönskat beteende. 

”Etisk bedömning saknas”

Svenska rovdjursföreningen konstaterar i stället i sitt remissvar att förebyggande åtgärder måste ha vidtagits för att skyddsjakt överhuvudtaget ska bli aktuellt och att skadegörande vargar måste identifieras genom DNA-test. 

”Det räcker inte med en jaktledares uttalande om att det är troligt att rätt individ skjutits, vilket sker i dag”, skriver Svenska rovdjursföreningen i ett pressmeddelande. 

”Svenska rovdjursföreningen menar också att den etiska bedömningen saknas helt. Det är oetiskt att skjuta en eller båda föräldradjuren i en vargfamilj om de har valpar som behöver dem. Åtgärden är dessutom kontraproduktiv då det i stället kan öka risken för tamdjursangrepp från unga individer”, skriver Svenska rovdjursföreningen.

Naturvårdsverket kommer att uppdatera de befintliga riktlinjerna för beslut om skyddsjakt under våren.