Glöd

Syres publicering klandras

Mediernas Etiknämnd klandrar Tidningen Syre för att ha åsidosatt god publicistisk sed genom att i en artikel i tidningen inte haft tillräckliga belägg för vissa skadliga påståenden om Hampus Hellekant och inte ha låtit honom bemöta dessa.

Syre har granskat den högerextrema sajten Exakt24:s innehåll, dess inlägg på Twitterkonto och på Twitter spaces och andra sociala plattformar. Innehållet har bland annat producerats av en på sajten profilerad reporter XX.

Syre har i samband med XX publiceringar beskrivit anmälaren Hampus Hellekant som en person med förflutet i vit makt-miljön och som en som bidragit med uppgifter om personer till XX kartläggningar och uthängningar.

Syre beskriver Exakt24 som en central hubb med innehåll i form av uthängningar och trakasserier av vad som i den våldsbejakande högerextrema miljön sågs som politiska fiender. Syre har tillsammans med en researcher gått igenom tusentals nu bortplockade Twitterinlägg. Materialet visade att reportern XX på Exakt24:s redaktion i sitt kartläggningsarbete samverkat med personer som funnits i vit makt-miljön i decennier och att dessa redan under 90-talet kartlagt vad de betraktade som politiska motståndare. Vidare att reportern XX varit en central aktör för att organisera personförföljelse tillsammans med andra våldsbejakande vit makt-miljöer.

Konfrontation

Exakt24:s publiceringar av XX har, enligt Syre, gått till som det gjorts mot en anonym kvinna på Twitter vars namn och adress XX fått fram. Kvinnan hade inte haft någon offentlig ställning sen hon i de övre tonåren skrivit i några inlägg på en blogg, finansierad av Aftonbladet. XX hade delgett uppgifterna om kvinnan till en öppen nazist på Twitter spaces. Nazisten hade enligt Syres granskning gjort en första konfrontation med kvinnan och offentliggjort hennes identitet.

Syre skriver: ”Ett dygn senare hade XX, nazisten och Hampus Hellekant, även han med ett förflutet i vit makt-miljön, en publicistisk diskussion på Twitter spaces gällande om kvinnan skulle hängas ut mer.”

I granskningen beskrivs sen hur reportern XX konfronterat kvinnan – säger att hon borde bli sparkad från sitt arbete och straffas och det ska sättas upp affischer av henne och hennes tidigare liv och att hen ska skicka hennes uppgifter till Vänsterkollen, en våldsbejakande högerextrem aktionsgrupp, för att de skulle trycka upp affischer av henne.

Enligt Syres publicering beskrivs anmälaren Hampus Hellekant som en veteran i vit makt-miljön som reportern XX samverkat med och som hade bidragit till XX kartläggningar. På Twitter hade XX flera gånger haft kontakt med Hampus Hellekant och bett om hjälp med identiteter.

”Har du koll på vad hon heter på riktigt?”, skrev XX 2020 till Hellekant på Twitter, enligt Syres uppgifter.

På Twitter spaces hade XX senare pratat om att Hellekant ”bidragit med information”. Även en av XX vänner hade öppet på Twitter spaces pratat om att XX ”använt Hellekant mycket”, skriver Syre i sin granskning.

Syre skriver också att Hampus Hellekant var en av de som dömts för mordet på den fackligt aktive Björn Söderberg 1999. Vid tidpunkten för mordet ingick Hellekant i nätverket kring Info14 och hade kartlagt Söderberg. Hellekant hade även kartlagt ett journalistpar i Nacka som innan mordet utsattes för ett bombattentat. Ingen hade kunnat fällas för dådet.

Anmälan

I sin anmälan till MO skriver Hampus Hellekant att artikeln i Syre framställer felaktiga fakta. Den publicistiska diskussion som anmälaren hade med reportern XX på Twitter space skedde enligt anmälaren på ett öppet forum Space, och diskussionen om publicistisk etik pågick i flera timmar och där bland annat reportern XX på Exakt24 deltog.

Jag begärde ordet, skriver anmälaren i sin anmälan, och fick ordet och jag intog en motsatt position än reportern XX på Exakt24 i var gränsen går för att publicera namn och bild.

Hampus Hellekant skriver i anmälan ”att påståendet att jag deltagit i en debatt om en kvinna ska hängas ut eller inte blir grovt missvisande när man inte redovisar att jag intagit motsatt ståndpunkt än reporter XX och att Syres reporter borde styrka sitt påstående genom en inspelning. Hellekant anser inte heller att det är försvarbart att, hävda att han är kollega till XX bara för att XX ställer en fråga till honom.

Hellekant invänder också mot att han skulle bidragit med information till XX eller samarbetat om kartläggning med XX. Syre har inte åberopat något bevis för detta i form av ljudinspelning.

Tidningens svar

Syre svarade genom Lennart Fernström, chefredaktör och ansvarig utgivare.

Det fanns ett uppenbart allmänintresse av att belysa en trend i den högerextrema miljön i form av uthängningar på mediesajter som följdes upp i andra kanaler och skapade drev mot utsatta inte minst journalister som bevakade dem och extremhögerns upplevda politiska motståndare. Hampus Hellekant förekom i texten då hans engagemang i högerextrem uthängningsverksamhet belyste en kontinuitet inom vit makt-miljön att bedriva kartläggningsverksamhet med politiska motiv.

Hellekant hade även dömts för mordet på Björn Söderberg. Söderberg hade varit en av de som Hellekant kartlagt. Sedan mordet och efter att Hellekant avtjänat sitt fängelsestraff hade han uppmärksammats för att ha fortsatt sina kartläggningar. Tidningen hade samtidigt valt att använda namnet ”Hampus Hellekant” som han kallade sig på sociala medier och i offentligheten. Idag hette han egentligen något annat. På det sättet hade Hellekant varit svårare att identifiera för den större läsarskaran.

Anmälarens kommentar

Vad han erfarit prövade inte MO huruvida påståenden var sanna eller inte, det sa sig dock självt att den publicitet som han utsatts för i samband med tidningens uthängning inte varit befogad då påståendena om honom inte stämde. Det var oklart vad chefredaktören menade med att han egentligen hette något annat än Hampus Hellekant. Det var det namnet han använde.

Medieombudsmannens bedömning

MO prövar om anmälaren har orsakats en oförsvarlig publicitetsskada. Vid bedömningen vägs allmänintresset för publiceringen mot den skada som den inneburit för anmälaren.

I artikeln påstås anmälaren ha hjälpt en person, som haft kopplingar till den våldsbejakande vit makt-miljön, med organiserade personförföljelser. Det anges att anmälaren har ett förflutet inom samma miljö och att han bidragit till kartläggningar av personer som sedan hängts ut. Det anges även att anmälaren var en av de som dömdes för mordet på Björn Söderberg, som han före mordet hade kartlagt. Det är fråga om uppgifter som orsakar anmälaren en publicitetsskada. Frågan är om dessa uppgifter ändå kan anses försvarliga. För att avgöra det tittar MO på frågor som allmänintresset, den utpekade personens ställning, vilka belägg mediet haft för sina påståenden samt om den anklagade personen fått möjlighet till ett bemötande. Det finns ett allmänintresse av att berätta om våldsbejakande aktörer, påstådda mediala drev, uthängningar och vad det får för effekter. Det finns således inget att invända mot att tidningen har granskat och rapporterat om saken. Vad gäller utpekandet av anmälaren är det ostridigt att han var en av de som dömdes för mordet på Björn Söderberg. Även om det nu har förflutit lång tid är det fråga om ett mycket allvarligt brott. Anmälaren har även deltagit i publika diskussioner på Twitter spaces om sådant som artikeln rör, bland annat med den person som i artikeln påstås ligga bakom organiserade personförföljelser. Jag anser utifrån detta att anmälaren får finna sig i att nämnas vid namn i sammanhanget.

Anmälaren har anfört att det inte stämmer att han skulle ha bidragit till uthängningar. MO prövar inte vad som är sant eller falskt i en publicering. I stället handlar frågan i denna del om vilka belägg mediet haft för påståendena. Tidningen har, enligt vad som framgår av artikeln, grundat uppgifterna om anmälaren på en studie av tusentals Twitterinlägg. I artikeltexten nämns särskilt ett inlägg, i vilket den person som påstås ligga bakom uthängningarna skriver till anmälaren och frågar om han har koll på en persons verkliga namn. Enligt tidningen ska personen bakom uthängningarna och en av hens vänner dessutom på Twitter spaces ha uppgett att anmälaren bidragit med information. Även om dessa händelser indikerar att anmälaren bidragit till uthängningar är det att betrakta som tunna belägg. Att rikta allvarliga anklagelser mot en enskild person kräver ett robust underlag.

Kvarstår gör då frågan om bemötande. Enligt anmälaren har tidningen inte givit Hampus Hellekant möjlighet att svara på kritiken. I artikeln anges inget om huruvida anmälaren sökts för en kommentar och tidningen har inte heller påstått att så skett. Det är fråga om så skadliga uppgifter att anmälaren borde ha fått tillfälle att bemöta dem. Tidningen har alltså brustit i detta avseende.

Sammantaget konstateras följande; Artikeln innehåller skadliga påståenden om anmälaren. Även om rapporteringen haft ett allmänintresse och anmälaren får finna sig i att pekas ut i sammanhanget har beläggen för påståendena om Hampus Hellekant varit tunna. Anmälaren har inte heller fått tillfälle att bemöta anklagelserna. Bristerna är sådana att tidningen inte kan undgå klander. Ärendet hänskjuts till Mediernas Etiknämnd.

Ärendet hos Mediernas Etiknämnd

Tidningen har yttrat sig i nämnden och anfört sammanfattningsvis följande. Den del av artikeln där Hampus Hellekant förekommer är en mycket liten del av texten. Det som står om Hellekant är dock mycket väl underbyggt. Tidningen har presenterat flera exempel på Hellekants engagemang i högerextremt kartläggningsarbete. Det går att argumentera för att Hellekant borde fått kommentera, men att så inte skedde beror främst på att Hellekant inte är huvudpersonen i artikeln.

Mediernas Etiknämnds bedömning

Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning och klandrar Syre för att ha brutit mot god publicistisk sed. Detta är en förkortad version av nämndens beslut. Beslutet i sin helhet kommer att finnas tillgängligt på Allmänhetens Medieombudsmans/Mediernas Etiknämnds hemsida www.medieombudsmannen.se.

Fotnot: Syre delar inte Mediernas Etiknämnds bedömning men har för att uppfylla de rekommendationer som finns valt att i samband med denna publicering inte kommentera klandret utan har istället begärt ett möte med MO för förtydligande.