Radar · Mänskliga rättigheter

Kritiken: Staten skyddar inte hotade personer

Johanna Björnheimer på Kvinnojouren beskriver hur ex-partner till kvinnor hon möter trakasseras genom upprepade Swish-överföringar med små belopp som kombineras med hotfulla meddelanden.

Långt ifrån alla som behöver skydd av staten från våld, hot och trakasserier får det i dag. Och de som får skydd blir inte tillräckligt väl skyddade. Det slår Riksrevisionen fast i en kritisk granskning.

Svenska myndigheter brister i flera avseenden när hotade personer ska skyddas, anser Riksrevisionen. Det handlar dels om att inte bevilja skydd för alla som behöver, dels om att skyddet inte alltid får önskad effekt.

– Alla typer av brister i skyddet blir såklart allvarliga. Skyddspersonen riskerar att bli utsatt för hot, våld och trakasserier på nytt. Vi ser också att det riskerar att leda till skadat förtroende för staten och framförallt för rättsväsendet, säger Sara Kramers, projektledare för granskningen.

Bristerna drabbar många gånger personer som utsätts för våld och hot i nära relationer – oftast kvinnor som utsätts av män.

Knappt en tredjedel av alla ansökningar leder i slutändan till kontaktförbud. Polisen följer heller inte upp ärendena tillräckligt bra, och överträdelser leder sällan till konsekvenser, enligt Riksrevisionen.

Hot via swish

Johanna Björnheimer jobbar på en kvinnojour, och i sitt arbete ser hon ständigt exempel på hur kvinnor hotas, trots kontaktförbud. Mannen med kontaktförbud kan till exempel låta bli att närma sig bostaden, men stå på avstånd och betrakta den. Han kan skicka fram andra personer, som kanske inte ens behöver säga något, eftersom bara deras närvaro upplevs som hotfull.

Det är också jättevanligt att man, om man har gemensamma barn, övervakar sitt ex via deras onlinespel eller i samtal med barnen. Man kan också förmedla hotfulla meddelanden genom barnen.

En kvinna hon träffade nyligen har ett ex som gör Swishöverföringar hela tiden, små belopp som kombineras med hotfulla meddelanden.

Vill skärpa lagen

Myndigheten uppmanar regeringen att skärpa lagstiftningen och ge större möjligheter att utfärda kontaktförbud mot personer som ännu inte begått brott. I dag är tillämpningen restriktiv när det gäller personer som inte haft tidigare kontakt med rättsväsendet.

– Forskningen visar att kontaktförbud kan ha bäst effekt just i de fall där personen i fråga inte tidigare har varit anhållen för våldsbrott, säger Sara Kramers.

Ökad arbetsbörda

Ett annat problem är den organiserade brottsligheten, som på senare år tvingat polisen att hantera allt fler skyddsärenden. Därför riskerar personer som utsätts för våld i nära relationer att prioriteras bort, anser Riksrevisionen.

– När det gäller den organiserade brottsligheten är hotbilderna ofta akuta, och vi har ingen anledning att ifrågasätta polisens prioriteringar. Men vi ser att det finns en risk att polisens brottsoffer- och personsäkerhetsverksamhet får mindre tid att arbeta mot våld i nära relation, särskilt i storstadsområdena.