MSB:s uppdaterade broschyr, Om krisen eller kriget kommer, har mer fokus på beredskap för krig än tidigare år. Ett val av fokus som har gjort att flera organisationer svarat med egna varianter för att lyfta såväl vikten av det fredsförebyggande arbetet som klimatkrisen.
Den nya versionen av broschyren Om krisen eller kriget kommer, som mellan den 18 och 29 november skickas ut till alla svenska hushåll, är mer omfattande än den senaste från 2018 och har rubriker som Skydda dig mot luftangrepp, där även kärnvapen ingår, Utrymning och Psykologiskt försvar.
– Vi skickar inte ut broschyren för att vi väntar oss ett väpnat angrepp. Den hotbilden finns inte mot Sverige just nu, men hotbilden generellt har ökat över tid och blev mer allvarlig med Rysslands storskaliga invasion av Ukraina och att det pågår ett krig i Europa. Dessutom har vi blivit medlemmar i försvarsalliansen Nato, vilket är en historisk ändring av den svenska politiken och hur vi behöver tänka gällande försvar, säger Christina Andersson, projektledare för broschyren på MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
Innebär Natomedlemskapet en större osäkerhet?
– Natomedlemskapet har gjort att Sverige är i ett nytt säkerhetspolitiskt läge och det är en helt ny tid. Men Sveriges säkerhetspolitiska läge är markant bättre. Samtidigt som det pågår ett intensivt arbete för att integrera Sverige i Nato, säger Henrik Larsson, enhetschef på MSB, som också medverkade på en pressträff den 19 november, till Syre.
I broschyren finns också rubriker som Digital säkerhet, Stoppa en blödning och flera av de 32 sidorna ägnas åt Hemberedskap med uppmaningen att kunna klara sig utan hjälp från samhället i åtminstone en vecka och checklistor på utrustning och mat att ha hemma.
Beredskap mest prioriterat
På broschyrens nya framsida syns beväpnade soldater och ett stridsflygplan, något som Svenska freds- och skiljedomsföreningen har reagerat på.
– Visst är det viktigt med krisberedskap men det viktigaste är ändå att vi gör allt för att förebygga och förhindra kris och krig, och där finns mycket mer att göra. Det dominerande militära fokuset i broschyren Om krisen eller kriget kommer är bara ett i raden av symtom på att vi lever i ett samhälle där det militära perspektivet ges företräde över andra viktiga samhällsfrågor och perspektiv och i allt större utsträckning formar tankar, idéer, attityder och politik, säger ordförande Kerstin Bergeå i ett pressmeddelande.
Svenska freds har gjort en parafras av broschyren med fokus på konfliktförebyggande arbete, något som föreningen menar lyser med sin frånvaro i politiken i dag, och pekar också på andra hot såsom klimatförändringar och pandemier, som också nämns kort i slutet av broschyren.
– Det mest prioriterade är vår beredskap, det var tydligt i regeringens uppdrag. Men extremväder är väldigt aktuellt, det ser vi i vår omvärld och kommer sannolikt att drabba oss mer. Därför är det viktigt att ha med och det finns information om vad vi kan göra om det händer, säger Christina Andersson, MSB.
Alternativ broschyr om klimatkris
Extinction rebellion, som efterlyser information om klimatkrisen, delade den 18 november ut sin omgjorda variant kallad När klimatkrisen kommit, riktad till Sveriges folkvalda.
”Förhållandet mellan våra växthusgasutsläpp och jordens uppvärmning är lika tydligt som kopplingen mellan rökning och lungcancer. Trots det ökar utsläppen. Enligt forskarna medför upphettningen redan nu stora förändringar och skador”, inleder den systemkritiska klimatrörelsen.
Bland de problem som är fokus i deras tolvsidiga broschyr är extremväder, mat- och vattenbrist, sjukdomar samt migration och konflikter. Den avslutas med att uppmana folkvalda att ”ta klimatkrisen på allvar och tillämpa samma försiktighetsprincip på klimatet som på andra samhällsrisker”.
Kan ”förleda allmänheten”
Från Svenska läkare mot kärnvapen riktas kritik mot brister i broschyrens information om vad en kärnvapenexplosion innebär.
”Instruktionen att uppsöka ett skyddsrum och stanna där ett par dagar för att strålningen ska minska [kan] förleda allmänheten att tro att det kanske inte är så farligt – att man efter detonation av ett massförstörelsevapen kan gå ut i ett fungerande samhälle”, skriver ordföranden Vendela Englund Burnett i Läkartidningen.
”Hur hinner man ens ner i ett skyddsrum (om det finns ett sådant) när flygtiden för ett överljudsvapen från Kaliningrad till Karlskrona kan vara under tre minuter?” skriver hon vidare, och argumenterar att det är omöjligt för Sverige, och Nato, att bygga en beredskap för att hantera effekten av en kärnvapenattack.
– Många saker har spelat in när vi bestämde innehållet i broschyren. Den viktigaste skillnaden mellan informationen som gavs ut 1961 och i dag är hur hotbilden ser ut. Då var hotet om ett kärnvapenkrig högt. I dag har vi ett dåligt säkerhetspolitiskt läge, men risken för kärnvapenkrig är lägre, säger Henrik Larsson, MSB, och fortsätter:
– Nästa aspekt är avvägningen att informera eller riskera att skrämma upp. Självklart så kommer det att vara en katastrof för Sverige om vi drabbades av ett kärnvapenanfall. De drabbade områdena kommer att vara helt sönderslagna och det skulle krävas flera sidor för att göra en rättvisande beskrivning. Vi bedömde inte att det var rimligt att göra.
Att broschyren med ett krigs- och försvarsfokus kan skapa oro är något som MSB har räknat med och ett svar är rubriken Om du är orolig i slutet av broschyren. Där går att läsa råd som att prata om din oro, engagera dig för att skapa en känsla av mening, ta hand om din hälsa och begränsa ditt flöde av negativa nyheter.
– Att det kan väcka oro är naturligt. När man får information om riskerna är det därför viktigt att ta hand om människors oro, säger Christina Andersson.
Under tiden broschyren skickas ut har MSB ett kontaktcenter för att svara på frågor.
”Sätter Sverige på kartan”
På pressträffen presenterade MSB också en ny opinionsundersökning som bland annat visar att 44 procent i Sverige uppger att de skulle kunna tillgodose sina mest grundläggande behov i minst en vecka. I undersökningen om attityder och förhållningssätt till kris och krig deltog 2 000 personer under september 2024.
Nästan hälften (48 procent) uppger att de är osäkra på hur Sveriges beredskap för kris och krig ser ut och totalt 72 procent vet inte eller är osäkra på hur det ska fungera och vad deras roll är. En fjärdedel (25 procent) uppger att de har kunskap om Sveriges beredskap.
– Kunskapen om Sveriges beredskap behöver öka. Vi skulle önska att kommunerna tog ett större ansvar för att engagera sina kommuninvånare i det lokala beredskapsarbetet, säger Christina Andersson.
Endast 15 procent svarar att de vet vad kommunen har för ansvar här, uppger MSB.
Att Sverige säger åt medborgarna att förbereda sig för krig var också i veckan en av flera rubriker som rullades ut i internationella medier, rapporterade Expressen. Nyhetssajten Daily Mail toppade med rubriken Sverige säger åt medborgarna att förbereda sig för krig: Fem miljoner hushåll får pamflett om hur man gör sina hem redo för kärnvapen-armageddon… samtidigt som Biden anklagas för att försöka starta tredje världskriget. Broschyren kopplas samman med nyheten att USA har gett Ukraina tillåtelse att använda långdistansvapen och Rysslands reaktion.
Även nyhetsbyråer som Associated press (AP) och Agence France-presse (AFP) rapporterade om MSB:s broschyr.
Hur ser ni på de internationella reaktionerna?
– Vi visste sedan förra utskicket 2018, som också blev internationellt uppmärksammat, att det sannolikt skulle bli rubriker. Sverige sticker ut med att informera medborgare med en broschyr. Norge gör också det, men pratar lite om risken för krig, säger Christina Andersson, och fortsätter:
– Vi tycker att det är positivt att broschyren får uppmärksamhet och sätter Sverige på kartan när det gäller att stärka sin befolknings motståndskraft och vi ser att andra är intresserade.
Ett utskick görs i år också till digitala brevlådor, som når sex miljoner, med start vecka 49.
Artikeln uppdaterades den 22 november.