En kvarts miljard för skydd av natur brann inne

I fjol var nivån på nybildade områdesskydd som Skogsstyrelsen fattade beslut om den lägsta sedan 1998. Men den hade kunnat vara dubbelt så stor – om inte 100 miljoner kronor avsedda för skydd av natur behövt lämnas tillbaka till statskassan. Under 2022 rörde det sig om 150 miljoner kronor som brann inne istället för att gå till markägare som gått med på att bilda skydd för skog med höga naturvärden.

– Med de förutsättningar vi har så är det den här situationen vi har landat i nu 2022 och 2023, konstaterar Frank Lantz, ekonomichef på Skogsstyrelsen.

Den pott som Skogsstyrelsen får för skydd av natur, ska också användas till de fall där skogsägare nekas rätt att avverka i skog ovan gränsen för fjällnära skog eller på grund av artskyddsförordningen. Hur mycket som ska avsättas för det bestämmer myndigheten i början av året. Men både osäkra prognoser och brist på handläggare har gjort att pengarna inte använts fullt ut, enligt Frank Lantz. Även om pengar kan omfördelas till områdesskydd när prognosen pekat mot att pengarna inte ska gå åt – har myndigheten inte hunnit använda upp medlen.

– Det är inte bara att besluta om ett formellt skydd utan det ska föregås av en del handläggning dessförinnan, vi har inte kunna hantera det med så kort varsel, säger Johan Åberg, specialist på områdesskydd på Skogsstyrelsen.

Vad får det för följder?

– Tidpunkten för när vi når miljömålen förskjuts framåt i tiden och risken att vi tappar arter och miljöer längs med vägen ökar.

I Skogsstyrelsens årsrapport för 2022 är myndigheten självkritisk, ”med facit i hand budgeterades en alltför stor del av anslaget till fjällnära-ärenden vid årets början”, skriver man. Men under 2023 hände det alltså igen. Frank Lantz säger att det då uppstod nya problem. Myndigheten hade på den posten avsatt medel i pengapåsen för markägare som fram till december 2022 nekats att avverka som följd av att rättsutvecklingen skärpt artskyddet. Men en dom i HD ändrade förutsättningarna. Endast när det råder speciella omständigheter skulle markägare ha rätt till ersättning. Efter en analys av domen – togs beslutet att föra tillbaka pengarna till kontot.

– Det skedde i november, då fanns det personalmässigt inget utrymme att fatta andra typer av beslut så sent under året.

För 2024 har myndigheten avsatt lika mycket som för 2023 – 410 miljoner, uppger Frank Lantz.

Så om kostnaderna för fjällnära och intrångsersättning för artskyddet blir som 2023, då kommer det bli mycket pengar kvar igen, samtidigt som kapaciteten att handlägga ärenden, som jag förstår det, minskar snarare än ökar?

– Vi sitter fortfarande i budgetprocessen men ja så ser det ut men även om vi har ett erfarenhetstal så kan redan en förändring på 5 procent i nekad areal, eller 5 procent ändring i antal ärenden som handläggs påverka kostnaderna med tiotals miljoner kronor. Att överskrida ett anslag, det gör man inte.

Så det finns en risk att ni tar i för mycket igen?

– Jo, den risken finns ju alltid, utgångspunkten i budgetläget är att säkra de ”tvingande ersättningarna först” – det är en medveten prioritering från ledningen.

Frank Lantz säger vidare att myndigheten i budgetunderlag till regeringen pekat på problematiken med att det är flera ersättningstyper som belastar samma anslag och konkurrerar om samma medel.

Johan Åberg, specialist på områdesskydd bedömer att det kommer att bli medel över – också i år.

– I likhet med tidigare år kommer vi inte att behöva riktigt 410 miljoner till intrångsersättning i fjällnära skog för vi har inte personal i tillräcklig utsträckning för att hantera en så stor mängd ärenden. Får vi beskedet vid halvårsskiftet att ja, ni kan använda 50 eller 100 miljoner till för bildande och naturvårdande skötsel av områdesskydd, kommer vi inte att kunna hantera det med så kort varsel.

Syre har sökt landsbygdsminister Peter Kullengren (KD) för en kommentar, utan resultat.