Startsida - Nyheter

Zoom

Stöveltramp i öst

Björn Höcke

AfD:s valframgångar i östra Tyskland bygger vidare på en lång tradition av högerextremt stöd i regionen, från Nazitysklands dagar till DDR-tiden. Thüringen och Sachsen hör till de områden som varit navet för landets mest våldsamma rörelser.
– Civilsamhället och motståndet har varit svagt, extremister kan göra nästan vad de vill där, säger historikern Christian Rau.

Den tyska självbilden skakar sedan det tyska högerextrema partiet AfD nått stora valframgångar i lokalval efter lokalval i östra Tyskland. Det handlar om områden som efter andra världskrigets slut fortsatte leva i diktatur under DDR-regimen ända fram till 1990-talet. I Thüringen blev AfD största parti; de vann nästan 33 procent av rösterna i valet i september. Det är första gången ett högerextremt parti nått sådana framgångar sedan Nazityskland föll. Framgångarna kommer också i samma delstat där nazistpartiet fick sitt första stora genombrott 1930. De blev då det näst största partiet och kunde bilda koalitionsregering.

– Thüringen är en knutpunkt för nynazistiska grupper. Detta har varit grogrunden där AfD har kunnat växa och bygga strukturer. Samtidigt är civilsamhället väldigt svagt i forna östtyska regioner och med det följer att motståndet har varit svagt. Extremister kan göra nästan vad de vill där, säger forskaren Christian Rau.

Christian Rau är historiker på Leibniz-institutet för samtida historia, IfZ, och har bland annat har forskat om Östtyskland under DDR-regimen och dess påverkan på det tyska samhället.

Första borgmästaren

Även i Sachsen, också i forna Östtyskland, nådde AfD valframgångar när de fick över 30 procent av rösterna och blev näst största parti, och nästan lika stor andel av rösterna fick partiet i Brandenburg. Förra året fick AfD sin första borgmästare i den lilla regionen Raguhn-Jessnitz i Sachsen-Anhalt. Valresultaten i de forna östtyska regionerna kan jämföras med AfDvalresultat på närmare 16 procent i EU-valet tidigare år, och i det nationella valet 2021 fick AfD ett stöd på 10 procent.

Som en följd har den tyska förbundskanslern, Olaf Scholz, vädjat till alla etablerade partier från höger till vänster att inte inleda något samarbete med AfD. Inget etablerat parti förväntas heller inleda samarbeten.

Det tyska författningsskyddet BvF har i flera av sina årsrapporter pekat ut högerextremismen i Tyskland som det största hotet mot landets demokrati. Av samma underrättelsetjänst betraktas AfD som ”delvis högerextremt” och BvF har öppet deklarerat att partiet ”observeras” för misstänkt extremism.

Samtidigt har delar av partiet konstaterats vara ”bevisat högerextrema”; det gäller avdelningar i regioner där de nu har sina valframgångar, bland annat i Sachsen. Även partiets ungdomsförbund Junge Alternative (JA) och dess avdelningar i Sachsen, Sachsen-Anhalt och Thüringen har konstaterats utgöra extrema falanger som hotar den tyska författningen. Att partiet klassas som ”bevisat högerextremt” innebär att BvF får utökade befogenheter med till exempel övervakning.

Så sent som i maj i år dömdes AfDledare i Thüringen, Björn Höcke, till böter på närmare 150 000 kronor för att ha använt sig av slagord hämtade från Adolf Hitlers SA.

Det är inte bara minnet av Nazityskland som skakar om Tyskland kring AfDstora framgångar i delstater som tillhörde forna DDR. Regionen har i decennier varit ett nav för högerextrem massmobilisering och rena terrornätverk.

Arvtagarna till det tyska nazistpartiet NPD, som bildades i västtyskland 1964 stöttades till stor del av tidigare medlemmar i Hitlers parti NSDAP, hade sina största framgångar i det forna DDR där de i början av 2000-talet hade ledamöter i både Sachsen och Mecklenburg.

Historikern Christian Rau kommer själv från en by i Östtyskland och berättar om sina egna erfarenheter av stark högerextrem närvaro i samhället som normaliserats över årtionden.

– Jag upplevde våldet som växte fram från nynazistiska grupper, och nästan ingen sa något emot det. Många människor stödde till och med våldsamma angrepp mot migranter. Detta upplevde jag på 1990-talet, och detta är fortfarande närvarande i min hemstad, där nästan 50 procent röstade på AfD.

Christian Rau säger att det finns tre huvudförklaringar till AfDframgångar:

– Först och främst är AfD en del av ett globalt fenomen. Högerpopulistiska och högerextrema partier växer överallt. Detta kan förklaras med kriser och förändringar som vi befinner oss i, miljöförändringar, förändringar orsakade av migration och en känsla av osäkerhet. Människor önskar stabilitet och efterfrågar en stark stat och ett nationellt skydd.

Christian Rau säger att det finns förklaringar till att AfD vuxit sig så starka i just Östtyskland och att det har att göra med regionens historia.

– Det finns vissa östtyska drag och jag skulle vilja nämna tre punkter: För det första levde många människor i forna Östtyskland under en diktatur i över 50 år. Först var det den nationalsocialistiska diktaturen och efter det den socialistiska diktaturen. Det har präglat livet för många östtyskar, och särskilt den socialistiska diktaturen finns kvar i människors medvetande, säger Rau.

Stasi-terror

Tyska demokratiska republiken (DDR), grundades 1949 som en socialistisk stat under inflytande av Sovjetunionen och styrdes av det Socialistiska enhetspartiet, SED. Regimen höll medborgarna i ett järngrepp, bland annat genom den ökända hemliga polisen, Stasi. Politisk opposition och kritik mot regimen var inte tillåten. Den 9 november 1989 föll Berlinmuren, vilket markerade början på slutet för DDR. Den 3 oktober 1990 återförenades Tyskland officiellt och landet blev en enad demokratisk stat.

Efter Berlinmurens fall har det skett omfattande sociala och ekonomiska förändringar i det forna Östtyskland som gick från en planekonomi till en marknadsekonomi. En undersökning från Pew Research Center från 2019 visar att det fortfarande finns ekonomiska skillnader mellan före detta Öst- och Västtyskland. Enligt en årlig rapport från den tyska regeringen har den östra delen av landet fortfarande högre arbetslöshet och lägre produktivitet jämfört med den västra delen.

74 procent av invånarna i det tidigare Östtyskland anser själva att deras levnadsstandard inte är jämförbar med den i väst, och de är generellt mindre optimistiska kring framtiden.

Pew Research Centers undersökning visar även att invånare i forna Östtyskland är dubbelt så benägna att ha en positiv uppfattning om AfD jämfört med dem som bor i det tidigare Västtyskland, och de som bor i före detta Östtyskland har också mer negativa åsikter om minoritetsgrupper. De är mer benägna än sina västliga motsvarigheter att ha negativ uppfattning om muslimer: 36 procent jämfört med 22 procent. De är också mer än dubbelt så benägna att ha negativa uppfattningar om judar, 12 procent jämfört med 5 procent.

Christian Rau bekräftar bilden att många i Östtyskland ser sig som förbisedda i Tyskland och att de känner sig som ”andra klassens medborgare”.

– De östtyska regionerna präglas av känslan av att behöva anpassa sig för att bli så som de tror att människor i väst förväntar sig att det ska vara. Missnöjet mot väst har vuxit. Väst anklagas för det som upplevs ha gått fel i det forna Östtyskland.

Han säger att AfD spelar på känslan av att inte ha samma privilegier som övriga tyskar.

– AfD utnyttjar en antivästlig självförståelse och spär på en misstro mot demokratin. AfD lovar att återställa stabilitet.

Just detta är en av de punkter som Rau identifierar som en specifik förklaring till AfDframgångar: En utbredd nostalgi och försköning av historien under DDR-regimen.

– AfD går hand i hand med en ny typ av nostalgi gentemot DDR, där den repressiva delen av regimen blir allt mer sekundär. AfD lovar en stark stat och ger förskönande bilder av DDR. De säger att det var bättre i det förflutna och betonar att ni har upplevt detta, och det är vad vi kommer att återföra till er.

Alternativ för Tyskland är dessutom ett Kremlvänligt parti som under flera år har upprätthållit nära band till Putins regim. De har deltagit i ryska val som ”oberoende observatörer”, inbjudna av Kreml, och motsätter sig västvärldens stöd till Ukraina. AfD-politikern Nico Köhler, som är distriktsledare för partiet i Chemnitz i Sachsen, har kritiserat den tyska regeringen för att överdrivet stötta Ukrainas president, Volodymyr Zelenskyj.

Björn Höcke beskrev så sent som 2023 Putin som en ”förespråkare för ett globalt system av fria stater utan hegemonisk kontroll”.

I regionerna där AfD växt sig starka finns också ett större stöd för Vladimir Putin än i övriga Tyskland.

– De var ockupanterna, och under DDR-tiden var Ryssland hatat, men nu har bilden förändrats helt. Vladimir Putin har kommit att representera den starka staten och den främsta företrädaren för en antivästlig politik, säger Rau.

Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, menar Rau, är inte en viktig fråga för AfDväljare.

– Vad som händer i Ukraina bryr sig de flesta inte om. De ser det inte som deras problem och de oroar sig för att västvärldens politik kommer att dra in Tyskland i kriget. Det viktigaste är att få tillbaka billig gas eftersom ekonomin är beroende av det, fortsätter han.

AfD affisch
En valaffisch för det högerextrema Alternativ för Tyskland, AfD, med sloganen ”Solen går upp i öst”, visas på en gata i delstaten Thüringens stad Jena, Tyskland. Foto: Markus Schreiber/AP.

Ingen uppgörelse med nazismen

Den tredje punkten som Christian Rau tar upp som en framgångsfaktor för AfD är rasismen. Han berättar att till skillnad från övriga Tyskland gjorde DDR aldrig upp med nazismen.

– I forna Östtyskland är det särskilt slående, och för att förstå detta måste vi återvända till DDR och sätta oss in i den marxist-leninistiska världsbilden hos kommunistpartiet. DDR såg sig som en antifascistisk stat, säger Rau.

– Detta innebar också att det inte fanns något behov av en offentlig diskussion om nationalsocialismen och den egna skulden. Regimen hävdade att arbetarna och bönderna kollektivt var offer för nationalsocialismen, och alla nationalsocialister hade flyttat till väst. Problemet fanns alltså inte och därmed inte någon offentlig diskussion.

Christian Rau säger att eftersom rasismen aldrig bearbetades så kunde den frodas i Östtyskland, vilket också skulle skapa en grogrund för rasistisk mobilisering.

– På 1970- och 1980-talet kom många migrantarbetare till Östtyskland för att arbeta. Regeringen beskrev det som en form av internationell solidaritet och internationell förståelse. Men vad de gjorde till officiell policy var att separera migranterna från det lokala samhället.

Samtidigt bildades nazistiska mobbar som gav sig på migranterna.

– Migranter som kom till lokala pubar drabbades hårt. Våldet som utövades försvarades och stöddes också av breda lager av samhället.

DDR behöll även lagstiftning från Hitlers nazistregim.

– Ett exempel på det var den juridiska termen om ”antisocialt beteende”. Människor kunde straffas på olika sätt om de till exempel inte kom till jobbet, var prostituerade eller drack för mycket. Och det här begreppet antisocialt beteende är närvarande i debatten än i dag, säger Rau.

Den högerextrema mobiliseringen mot migrantbetarna lade fundamentet för en högerextrem infrastruktur och nazistiska nätverk. På 90-talet, när Tyskland återförenades, anslöt de sig till västerländska nazistiska grupper.

– De nazistiska grupperna från 90-talet i Tyskland samlades och skapade nya strukturer. De delade samma intressen, lyssnade på samma musik, och formade något nytt. Det var ur dessa grupper som AfD har kunnat växa. Många av de unga nazister som gick med i NPD på 90-talet är nu en del av AfD.

I forna Östtyskland använder sig AfD av en revanschistisk retorik.

– Att öst står upp och att öst kommer att förändra hela nationen. De har även samlat gamla människor i sitt parti som var vänsterextremister på 1970-talet och som nu har blivit högerextremister. AfD är en väldigt heterogen grupp. Men de östtyska AfD-grupperna är mer radikala och beror på hur dessa radikala grupper blandades på 1990-talet, säger Rau.

Protester mot NSU
En demonstrant håller upp foton på NSU-offer i München, Tyskland, inför den mest uppmärksammade rättegången mot nazister i Tyskland på årtionden. Foto: Andreas Gebert/AP.Andreas Gebert

Terrornätverk

Ur de högerextrema grupperna som frodats i forna Östtyskland har det bildats rena terrornätverk som kunnat använda sig av kontakter inom den högerextrema miljön för att hålla sig under radarn. De mördade nio butiksägare, de flesta med bakgrund i Turkiet. I juni 2004 sprängdes en rörbomb i Köln som skadade 22 personer och 2007 sköts två poliser till döds vid ett nöjesfält. 2011 uppdagades att en trio legat bakom samtliga händelser. Terroristerna var på mitten av 1990-talet med i den nazistiska organisationen ’Thüringer Heimatschutz’. På 2000-talet bildade de terrorgruppen Nationalsozialistischer Untergrund, NSU.

Utan hjälp från ett utbrett nazistiskt nätverk hade inte Beate Zschäpe, Uwe Mundlos och Uwe Böhnhardt kunnat stanna under radarn så länge som de lyckades med. Under hela sin existens använde NSU sina kontakter för logistik, finansiering och bostäder.

Än i dag går det inte att tydligt skilja AfDavdelningar i Östtyskland från den vidare vit-makt-scenen. Det skiljer partiets framtoning något från AfD i andra delar av landet, som till exempel Berlin.

– De döljer inte sin närhet till den tyska naziscenen. Det är mycket, mycket synligt i forna Östtyskland. De har samarbeten och de kan vara så öppna eftersom det har blivit så normalt i många områden. De nynazistiska grupperna är alltid närvarande vid partievenemang, till exempel som vakter vid dörrarna.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV