Det råder just nu ett låst läge i förhandlingarna på FN:s klimatmöte i Baku. Åsikterna går isär bland annat om hur mycket pengar de rika länderna ska bidra med till fonden som ska hjälpa de fattigare länderna med sin klimatomställning. Just nu ligger bidraget på 100 miljarder dollar årligen, men siffran behöver uppdateras från nästa år, i det som kallas “new collective quantified goal” (NCQG). Men det är inte bara summan som det diskuteras om. Även vilka länder som ska anses rika nog att bidra med pengar är ett hett ämne, liksom vilken typ av finansiering det ska vara: lån eller bidrag? 

Många förhoppningar om ett starkt uttalande hade skickats till G20-ledarna som under måndagen och tisdagen sammanträdde i Rio de Janeiro. Men när deras slutliga gemensamma uttalande kom under tisdagen var det ett rätt slätstruket meddelande: 

”Vi ser fram emot ett framgångsrikt New Collective Quantified Goal (NCQG) resultat i Baku. Vi utlovar vårt stöd till COP29-ordförandeskapet och förbinder oss till framgångsrika förhandlingar i Baku. Vi lovar också vårt stöd till COP30-ordförandeskapet 2025.” Så lyder hela stycket som lyfter finansieringen. 

FN:s klimatchef Simon Stiell, som uttryckt en önskan om just ett starkt uttalande från G20-ledarna, tyckte sig ha fått just det. Det skickar ett tydligt meddelande: ”lämna inte Baku utan ett framgångsrikt nytt finansmål”, sade han enligt Climate home news.

Andra tyckte att budskapet var misslyckat. Harjeet Sing, klimataktivist och en av de ansvariga för kampanjen Fossil Fuel Non-Proliferation Treaty, säger till Climate Home news att ”deras omarbetade retorik erbjuder ingen tröst för de svåra COP29-förhandlingarna, där vi fortsätter att se ett dödläge när det gäller klimatfinansiering.”

Han fortsätter: 

– Utan avgörande framsteg på finansområdet vid COP29, styr vi mot ett katastrofalt temperaturscenario, där de mest utsatta kommer att bära de allvarligaste konsekvenserna.