Ett fördubblat energibehov till år 2045. Det räknar regeringen med i sin långsiktiga plan för energipolitiken som de presenterade under tisdagen. Tydligare än tidigare betonas vikten av alla fossilfria energislag, men från såväl bransch- som miljöorganisationer efterfrågas konkreta mål.
Sverige bör kunna planera för att möta ett elbehov på minst 300 terawattimmar per år till år 2045. Därtill kommer det behövas ”kontrollstationer” för elbehovet i olika områden år 2030, 2035, 2040 och 2045. Detta med start år 2030.
Ebba Busch påpekade under tisdagens presskonferens att regeringen också sätter upp ett leveranssäkerhetsmål, som ska garantera att Sverige kan leverera el där efterfrågan finns, i rätt tid och i rätt mängd.
– Elsystemet behöver byggas ut med rätt egenskaper och robusthet för att nya industrier ska kunna elektrifiera, sa Ebba Busch.
Vind och sol … och kärnkraft
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) konstaterade att det kommer behövas energi från alla fossilfria energislag.
– På kort sikt ser vi de största möjligheterna handlar om att bygga ut vindkraft och solkraft. På medellångsikt handlar det också om havsbaserad vindkraft men också effekthöjningar i den kärnkraft vi har idag. Och på medellång och lång sikt handlar det om att bygga ut och bygga mer kärnkraft. Allt detta krävs, sa hon.
Klimat och miljöministern Romina Pourmokhtari (L) specificerade att kärnkraften på lång sikt ska byggas ut så att det ska kunna motsvara tio nya storskaliga reaktorer. Hon poängterade också att vätgas kommer att ha en viktig roll i framtidens energisystem och att infrastrukturen kring detta energislag behöver byggas ut.
– Men eftersom produktionen av fossilfri vätgas kräver tillgång till stora mängder fossilfri el så behöver användningen av vätgas ske där mer resurs- och kostnadseffektiva alternativ saknas. Vätgasproduktionen behöver integreras på ett effektivt sätt med el och värmesystem.
Energieffektivisering ska ses över
I inriktningspropositionen nämns också energieffektiviseringsmålet.
– Det är uppenbart att vi behöver se över det här målet så att det inte blir ett hinder utan att det blir ett stöd till att elektrifiera våra industrier, säger Ebba Busch och fortsätter:
– Vi gör det tydligt i den här propositionen att vi kommer fortsatt ha ett energieffektiviseringsmål, men att det behöver ses över, och att energieffektivisering alltjämt är en viktig del av arbetet med den gröna omställningen. Regeringen kommer att återkomma med förslag på mål till riksdagen när ett sådant är berett, sa Ebba Busch.
Branschorganisationen Installatörsföretagen är dock kritiska till att regeringen inte preciserar något energieffektiviseringsmål.
– Kraftfull energieffektivisering är det dolda kraftslaget som vi kan använda här och nu. EU fortsätter att ställa allt högre krav på att medlemsländerna ska energieffektivisera fastigheter. Och bara sektorn för bostäder och service har potential att minska sin energianvändning med över 50 TWh genom energiffektivisering, vilket motsvarar ungefär 30 procent av Sveriges totala elproduktion, säger Ola Månsson, vd för Installatörsföretagen, i ett pressmeddelande.
Lägst ambitionsnivå i EU
Även Naturskyddsföreningen är kritiska till vad de menar är en låg ambitionsnivå från regeringen i frågan. I ett pressmeddelande påpekar de att EU-kommissionen ålagt Sverige att minska sin elkonsumtion med närmare 20 procent fram till 2030, något som regeringen försökt att få fram en kompromiss om. Detta har dock inte gått hem hos EU-kommissionen.
– Den svenska regeringen har hittills visat lite intresse för energieffektivisering, men det här visar att de behöver tänka om. Att EU-kommissionen tillbakavisar Sveriges kompromissförslag med sådan kraft visar tydligt hur låga Sveriges ambitioner är, säger Karin Lexén, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen.
Sverige har nu tillsammans med Slovakien lägst ambitionsnivå i EU när det kommer till energieffektivisering, enligt EU-kommissionen.
– Sverige har näst högst energianvändning i EU, och har enligt EU-kommissionen också lägst ambitioner i EU vad gäller mål för energieffektivisering. Det är obegripligt att regeringen inte tar tillvara den enorma potential som energieffektivisering ger och följer de krav som EU sätter upp, fortsätter Karin Lexén i pressmeddelandet.
Från vindkraftsbranschen kommer både positiva och negativa reaktioner på propositionen.
– Det är bra att regeringen nu är tydliga med att vindkraften behöver byggas ut i stor skala på kort- och medellång sikt. Alla kraftslag kommer behövas men olika lösningar har olika tidshorisont. Det är dags att lämna kraftslagsdebatten, säger Daniel Badman, vd för branschorganisationen Svensk vindenergi i en kommentar.
Samtidig hade organisationen velat se konkreta delmål när det gäller behovet av el i olika geografiska områden.
– Det är mycket positivt att regeringen har lyssnat på energi- och industrisektorn och inkluderar avstämningar för utbyggnaden av elsystemet fram till år 2045. Vi hade dock velat se att regeringen gick hela vägen eftersom det även hade behövts skarpa etappmål. Det krävs förutsägbarhet framåt för investeringar i ny elproduktion ska förverkligas, säger Daniel Badman.
