Efter att ha träffats nio gånger under våren med föreläsningar och diskussioner så presenterade Sveriges första nationella medborgarråd om klimatet i dag sina förslag på åtgärder för att Sverige ska kunna nå klimatmålen i Parisavtalet. 

”Sveriges första nationella medborgarråd om klimatet är genomfört och vårt budskap är tydligt: Vi behöver agera nu! Tillsammans har vi, unga som gamla, från stad och landsbygd, med hemvist från norr till söder, utbildat oss i och diskuterat klimatfrågan. Det har inte alltid varit lätt, men genom dialog och samarbete har vi funnit samsyn och en stark vilja att agera för en mer hållbar framtid”. 

Så inleder medborgarrådet sitt uttalande som de tillsammans tagit fram och röstat igenom under våren. Denna del valde 93 procent att ställa sig bakom. 

– 93 procent. Det är inte att skoja bort. Det visar att det faktiskt fungerar med medborgarråd. Jag är såld! säger Jenny Larsson, en av deltagarna som också var med under måndagens presskonferens. 

Deltagarna har också i mindre grupper tagit fram och sedan utvecklat och röstat på olika förslag på lösningar för att kunna nå Parisavtalets mål. För att få till förslag som är förankrade i vetenskapen har deltagarna under våren fått föreläsningar från flera experter på området.

Många har enats om mycket

Processen har inneburit många diskussioner, och olika åsikter som fått mötas, berättar deltagarna under presskonferensen.

– Att så många människor kan enas om så mycket är fantastiskt. Det går om man har ett samtal som utgår från respekt och lyssnar på varandra och experterna, säger Sara Lundmark från Älvsjö, en av deltagarna. 

Hela dokumentet med förslag och underförslag finns att läsa här, och här går också att se hur stor andel som röstat för förslagen. Överlag har det funnits en stor uppslutning, där mellan 56 procent och 96 procent röstat ja för de olika förslagen. 

Förenkla samåkning

Innehållet i förslagen handlar om allt från att förenkla samåkning och att använda fordonen mer effektivt till att ta fram en progressiv beskattning på flyget där intäkterna går direkt till tågtrafiken. Ett av de förslag som fick högst stöd bland deltagarna (81 procent) var att politikerna bör jobba över blockgränserna för att komma fram till gemensamma överenskommelser. 

”Klimatfrågan är för viktig för att förbli ett politiskt slagträ”, konstaterar medborgarrådet i sitt uttalande. 

De skulle också vilja se ett klimatråd med flera perspektiv från hela samhället, där också civilsamhället och medborgare ingår, utöver experter och forskare. 

Flera av förslagen lyfter också att kollektivtrafiken behöver bli attraktivare. Bland annat föreslår man att all kollektivtrafik i Sverige hanteras i samma biljettsystem – ett Sverigekort med enhetstaxa som tydligt gör det ekonomiskt gynnsamt och enkelt att använda kollektivtrafiken över hela landet.

Ett annat förslag är att skapa flexiblare kollektivtrafik på landsbygden, där turerna skapas utifrån resenärernas behov och smidiga bokningssystem. 

Rådet vill också införa högkostnadsskydd för biljetter i kollektivtrafik, alternativt utreda möjligheterna till prissänkningar. Även subventioner till särskilda grupper såsom skolbarn och penionärer kan vara ett alternativ, menar rådet. De föreslår också en annan ty av subvention: 

Resor till personliga ”hot spots” (arbetsplats, vald skola, vårdcentral, urval av livsmedelbutiker och motionsanläggningar) skulle kunna vara gratis eller kraftigt rabatterade. Prisreduktionen genomförs när man ”blippar” sitt betalkort vid destinationen, t.ex. sjukhuset.”

Andra förslag som fick en hög andel röster var att ta fram en märkning för klimatsmarta produkter, varor och tjänster, införa en nationell tjänst för samåkning, förstatliga och bygga ut tågtrafiken samt att maximera mikromobilitet med förbättrad infrastruktur för cykel.

Under söndagen lämnades förslagen över till representanter från samtliga politiska partier förutom Sverigedemokraterna, som av oklar anledning inte var med. En officiell överlämning till riksdagen är också planerad, men först till hösten. Någon garanti finns inte för att politikerna kommer att ta tillvara på förslagen och göra dem till verklighet, men Sverker Sörlin, professor i Miljöhistoria på KTH, som deltagit i projektet som mentor, menar att förslagen har potential.

– Jag är övertygad om att om alla dessa förslag infördes så kan vi få fart på alla områden. Då skulle det inte vara några problem att nå de svenska klimatmålen. Kanske inte de närmaste målen på de här få åren fram till 2030, vissa förslag tar tid att införa, men det är ett massivt utbud av positiva förslag, det måste jag säga.