Som Syre tidigare rapporterat om menar flera jurister att rubriceringen sabotage är alltför allvarlig för aktivister som deltar i en demonstration som blockerar en väg. En av dem är Anna-Sara Lind, professor i offentlig rätt vid Uppsala Universitet.

– Jag tycker det är jättekonstigt, eftersom det har ju hänt stora saker i Sverige under 80 års tid. Det är klart att vi haft den ena krisen efter den andra. Och det har hänt saker, det har varit demonstrationer och upplopp, men sabotage har aldrig varit det som man har använt”, säger hon till Sveriges radio Ekot. 

Det var i april 2022 som rubriceringen sabotage för första gången började användas i Sverige – en kort tid efter att några demonstrationer skapat stor upprördhet på sociala medier. Då startade bland annat Sverigedemokraterna en kampanj där de kallade aktivisterna för sabotörer och samhällsförstörare. 

– Jag blev irriterad, precis som många andra blev i sociala medier. Jag upplevde att det var ett sabotage som skedde, säger SD:s riksdagsledamot Tobias Andersson till Ekot. 

Men åklagaren som var först ut med att rubricera demonstrationerna som sabotage uppger för Ekot att hon inte blivit påverkad av debatten, men att hon inte minns varför hon valt just den rubriceringen. 

Sabotage är ett brott som kan ge upp till fyra års fängelse. Innan denna rubricering började användas var praxis att i dessa sammanhang använda rubriceringar såsom egenmäktigt förfarande, olaga intrång eller ohörsamhet mot ordningsmakten, som alla har betydligt lägre straffvärde.

Brottet sabotage definieras i lagtexten som när någon förstör eller skadar egendom som ”har avsevärd betydelse för rikets försvar, folkförsörjning, rättsskipning eller förvaltning”. Det kan också handla om att någon ”allvarligt stör eller hindrar den allmänna samfärdseln”.