Zoom · Miljö

Kan bli krav på att fartygens nya giftutsläpp regleras

Finnlines hör till de som satsat på att installera skrubbrar som tvättar bort svavel från avgaserna – men forskare varnar för att tvättvattnet som släpps ut, utgör en risk för vattenmiljön.

Genom att tvätta avgaser från tjockolja på svavel kan rederier möta tuffa utsläppskrav till luften. Men när tvättvattnet släpps ut med en cocktail av miljögifter blir det istället vår havsmiljö som blir lidande. Nu träffas representanter från världens länder för att förhandla om hur utsläppen från ”skrubbarna” ska regleras. 

Nyligen meddelade Riksrevisionen att de inleder en granskning apropå sjöfartens utsläpp i havet, bland annat då det fanns ”indikationer på att Sverige inte utnyttjar de juridiska möjligheter som finns att begränsa sjöfartens utsläpp i havet av skrubbervatten”. Under ett möte i London i dagarna, finns ett skarpt förslag som innebär att länder måste införa regleringar av utsläpp av skrubbervatten. 

Som Syre berättat har forskare slagit larm om att det vatten som släpps ut i havet när avgaser tvättas rena från svavel, innehåller en rad ämnen – skadliga för vattenmiljön. 

Sommaren 2022 kom också Transportstyrelsen och Havs- och vattenmyndigheten fram till att ett totalförbud mot att släppa ut tvättvatten från skrubbar inom nationellt vatten, vore den bästa lösningen på det uppkomna miljöproblemet. 

– Det är det enklaste alternativet att genomföra på ett nationellt plan och effektivast rent miljömässigt, sa då Malin Lokrantz, utredare på Transportstyrelsen, i ett uttalande.

Förslag på reglering

Många länder har infört liknande förbud men ännu inte i Sverige. Samtidigt har det pågått förhandlingar inom den Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) om att göra ändringar i MARPOL, den konvention som ska förhindra utsläpp av havsföroreningar från fartyg, för att reglera utsläppen. 


Men IMO:s kvarnhjul mal långsamt. Efter förhandlingar i IMO:s miljökommitté 2021 kom man fram till att utsläppen inte bara ”eventuellt” skulle regleras – utan att de ska göra det. Nu, två och ett halvt år senare, är det dags för det uppföljande mötet. Den här gången i en underkommitté till IMO:s miljökommitté. Nya Zeeland har lagt flera förslag på en reglering, där det skarpaste är att stater måste reglera utsläppen inom deras territorialvatten, ”med minimikrav”. Det är också det förslag som EU och Sverige står bakom.

Om organisationen kan enas om ändringar i MARPOL avseende reglering av skrubbar nationellt skulle det vara en framgång, menar Helena Johansson, delegationsledare på Transportstyrelsen, som är den myndighet som förhandlar för Sverige inom IMO. 


Men hon uppger att det finns ett motstånd – och att forskningsläget ifrågasätts. 

– Här finns det motsatta åsikter. Sveriges linje är att forskningen klart visar att utsläppen från skrubbar påverkar den marina miljön negativt och att underlaget är tillräckligt och tillfredsställande för att vidta åtgärder.

Miljöorganisation vill se förbud mot nya skrubbrar

Samtidigt som länder och regioner som EU och Nya Zeeland trycker på för en reglering, vill Clean Arctic alliance, som samlar flera olika miljöorganisationer – gå längre. De vill se ett globalt förbud mot att installera nya skrubbar och en utfasning av de redan installerade. 


– Alla fartyg som är utrustade med skrubbrar kan enkelt byta till renare destillatbränsle, istället för att förlita sig på skrubbrar måste sjöfartssektorn arbeta för energieffektivitet och användning av renare bränslen, säger Eelco Leemans, teknisk rådgivare för Clean Arctic Alliance i ett uttalande inför mötet.


Något sådant förslag är inte på dagordningen, då det inte förts fram av något medlemsland. Men det innebär inte att ”det aldrig kommer att komma ett sådant förslag,” uppger Helén Johansson.

– Ofta behöver frågorna tas i flera steg för att nå framgång.

Syre: Så vad är Sveriges och EU:s inställning till ett globalt förbud? 


– Det förslaget har inte varit på bordet, så vi har inte tagit ställning till det, utan vi har tittat på vad som går att göra utifrån det som finns på bordet idag. 


Om något av av de förslag som Nya Zeeland lagt fram vinner gehör är ännu osäkert. Så också om förlagen hinner avhandlas färdigt på mötet. Om det blir ett beslut måste ändringen också få grönt ljus av IMO:s huvudkommitté för miljöfrågor (MEPC) – och sedan antas av nästföljande möte. 

– Så troligast är det tidigast våren 2025. 

Syre: Behöver Sverige invänta ett beslut för att själva förbjuda utsläppen inom vårt territorialvatten? 

– Vi kan ta förbud på nationellt vatten i dag, det finns inget hinder för det. Det pågår arbete för ett sådant förbud i Sverige. Men det här skulle ge mer tryck i att göra det, även för andra länder.

Mötet som sker i London avslutas på fredag.

Bakgrund

Den 9:e oktober 2008 antog Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) nya direktiv, som successivt skulle minska utsläppen av svavel. Rederierna tvingades se till att betydligt mindre hälsofarliga svavelpartiklar släpptes ut till atmosfären. Men de fick själva bestämma hur det skulle gå till – ett kryphål som lett till att fartygen kunnat fortsätta använda billig tjockolja, genom att tvätta avgaserna i skrubbrar. Men tvättvattnet har visat sig innehålla en blandning av giftiga ämnen. Antalet fartyg som utrustats med tekniken har vuxit explosionsartat. Från en 2007 till över 4,370 år 2023.