Zoom

Forskare: Basinkomst i EU kan finansieras

Arbetsförmedlingens huvudkontor i Solna.

En universell basinkomst i EU vore fullt möjlig att finansiera, enligt en ny rapport. Intressant, men vissa beräkningar fattas, anser Anders Forslund, professor emeritus i nationalekonomi.
– Många djävlar bor i massa detaljer. 

Tre katalanska forskare i ekonomi har räknat på hur en basinkomst i EU skulle kunna finansieras. I en ny rapport konstaterar de att basinkomsten vore fullt möjlig.

– Det är ett intressant räkneexempel, säger Anders Forslund, professor emeritus i nationalekonomi, som är knuten till IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.

Basinkomst, som även kallas medborgarlön, går ut på att invånare i ett land regelbundet får en summa pengar, utan att deras behov av pengarna utreds eller att de behöver göra något i gengäld.

I rapporten har forskarna undersökt en basinkomst som skulle delas ut till alla i EU, alltså vara en så kallad “universell basinkomst”.

Även höginkomsttagare skulle få den, men eftersom skatten på förmögenhet och arbetsinkomster samtidigt skulle höjas skulle de inte behålla basinkomsten i plånboken, utan i stället betala mer skatt än vad de får i basinkomst. 

Låginkomsttagare skulle däremot gynnas, eftersom alla via basinkomsten skulle få en högre inkomst än så kallad låg ekonomisk standard, vilket skulle innebära att de inte riskerade att hamna i fattigdom, se faktaruta. 

Ersätta vissa bidrag 

Tanken är att basinkomsten skulle delas ut i stället för de sociala ersättningar som är mindre än 60 procent av den genomsnittliga medianinkomsten i landet. Det handlar om försörjningsstöd, men också a-kassan, enligt Anders Forslund.

– Den skulle helt ersätta a-kassan eftersom basinkomsten skulle vara högre än a-kassan, borträknat individuella inkomstförsäkringar, säger han. 

Ersättningar där utbetalningarna är högre än basinkomsten, exempelvis sjukpenning för medelinkomsttagare, skulle dock fortfarande finnas kvar. 

Så finansieras basinkomsten

Basinkomsten i rapporten finansieras genom tre skatter –  höjd inkomstskatt, höjd förmögenhetsskatt och höjd koldioxidskatt i form av höjd moms på varor som genererar mycket utsläpp. 

Den höjda koldioxidskatten anser Anders Forslund är en bra finansieringskälla. 

– Det är en skatt alla ekonomer tycker är bra. Genom den korrigerar man något som marknaden gör fel, så att de som släpper ut koldioxid betalar kostnaden, säger han.

Anders Forslund är professor emeritus i nationalekonomi och är knuten till IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. Det är en statlig myndighet som bland annat jobbar med att utvärdera effekterna av politiska förändringar när det gäller arbetsmarknaden och utbildningar. Foto: IFAU

Även förmögenhetsskatten anser han är bra. Visserligen har det förts fram att rika personer skulle kunna placera sina pengar utomlands i stället. Det var argumentet till varför den avskaffades i Sverige. Men Anders Forslund är inte så säker på att det stämmer och poängterar att Sverige är ett av få länder i världen som inte har något förmögenhetsskatt eller fastighetsskatt. 

Risken att pengar skulle placeras utomlands blir dessutom mindre om en förmögenhetsskatt införs över hela EU, anser han.

– Om man genomför den på EU-nivå är det ännu mindre problematiskt än om den skulle införas i ett enskilt EU-land. 

”Många djävlar”

Däremot anser han att höjd inkomstskatt skulle kunna få stora oväntade konsekvenser. 

– Många djävlar bor i massa detaljer, säger han. 

Orsaken är att folk beter sig annorlunda när skatten på inkomst förändras. Det visar många studier, och det gäller även små skillnader i exempelvis höjd marginalskatt, enligt honom. 

Om inkomstskatten skulle höjas är det fullt möjligt att människor skulle börja jobba mindre. 

– Räkneexemplet riskerar att träffa fel. Beteendeförändringar är något man bör ta hänsyn till, säger Anders Forslund. 

För om färre jobbar blir skatteintäkterna mindre och staten får därmed mindre pott att finansiera basinkomsten med. Visserligen är det svårt att räkna på hur folk eventuellt kan bete sig, men olika möjliga scenarier på detta är ändå något som borde ha diskuterats i rapporten, anser han.

Påverkar arbetsviljan

På samma sätt är det troligt att basinkomsten skulle påverka människors vilja att arbeta. Är bidrag höga tar det längre tid för människor att komma ut i arbete, visar nationalekonomisk forskning. 

– En basinkomst i sig tenderar att minska drivkrafterna till arbete, säger Anders Forslund. 

Samtidigt är det svårt att avgöra hur mycket basinkomsten skulle påverka viljan att arbeta. Basinkomsten skiljer sig från andra bidrag på så vis att pengarna inte skulle försvinna om man arbetade. Det innebär att en del personer som i dag inte vågar ta steget ut i arbetslivet av rädsla att exempelvis förlora sin sjukersättning, kanske vågar jobba några extra timmar om en basinkomst fanns.

Vad gäller ekonomiskt bistånd, tidigare kallat socialbidrag, är det möjligt att basinkomst till och med skulle öka drivkrafterna till arbete, eftersom i dagens system dras varje krona du får in från arbete av på biståndet, så länge du inte kvalar in att beviljas den så kallade jobbstimulansen.

Anders Forslund känner sig också positiv till att basinkomsten skulle nå alla de människor som i dag inte får del av trygghetssystemet. Enligt rapportförfattarna kan det vara så många 60 procent av de som egentligen borde ha rätt till bidrag, som ändå inte får det. Orsaken kan vara allt från personliga skäl, hur bidraget är utformat eller utbetalningen styrs. 

Även om det finns många fördelar med basinkomsten som nämns i rapporten är Anders Forslund skeptisk till att den skulle vara möjlig att införa.

– Idén är naturligtvis otroligt svår att genomföra på EU-nivå. Det skulle vara nog svårt att få politiskt stöd för basinkomst i ett land, att då få gehör för frågan i alla länder skulle vara nästintill omöjligt. Jag ser det mer som ett intressant tankeexperiment.

Författarna positiva till basinkomst

De tre ekonomerna som skrivit rapporten är också medförfattare till boken ”In defence of basic income. Why it is fair and how it is financed”, som gavs ut förra året. 

Men att forskarna är positiva till basinkomst minskar inte trovärdigheten i rapporten, anser Anders Forslund.

– Det är vanligt att man forskar på sådant som man är intresserad av. Jag har inte kunnat granska alla beräkningar, men jag förutsätter att de har räknat rätt, säger han.

Statistiken i rapporten kommer från bland annat Eurostat, och har till viss del bearbetats av författarna. Själva rapporten har getts ut av tankesmedjan Coppieters, som finansieras av Europaparlamentet sedan 2007, enligt deras egna hemsida. Europaparlamentet har dock ingen åsikt om studiens innehåll. 


Låginkomsttagare vinnare

Basinkomsten i rapporten ”A European universal basic income” skulle vara ”universell”, det vill säga delas ut till alla.

Men de rikaste 20 procenten skulle ändå förlora ekonomiskt på införandet av basinkomsten. Detta eftersom inkomstskatten och förmögenhetsskatten samtidigt skulle höjas i forskarnas beräkningar.  

Andra grupper skulle antingen vinna på basinkomsten eller ha oförändrat med pengar i plånboken, enligt forskarna. Framför allt vinner de som har låga inkomster på reformen.

Basinkomsten skulle innebära att alla får högre inkomst än 60 procent av den nuvarande medianinkomsten i landet, enligt forskarna. Det måttet används för att definiera låg ekonomisk standard, med risk för att leva i fattigdom.

Eftersom medianinkomsten skiljer sig åt mellan olika EU-länder, är tanken att summan på basinkomsten ska anpassas efter inkomsten i respektive land.

Källa: A European universal basic income 

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV