Det har varit tal länge om att det skulle skrivas under ett militärt samarbetsavtal med USA, efter att Sverige gick med i Nato, men det var först inför omröstningen i riksdagen som det hettade till.

Defence cooperation agreement (DCA) godkändes efter flera timmars debatt med röstsiffrorna 266 ja mot 37 nej. Vänsterpartiet och Miljöpartiet var negativa, men beslutet var väntat.

– Avtalet är avskräckande och stabiliserande och är av stor vikt för Sverige, sade försvarsminister Pål Jonson (M) under debatten och menade att DCA kommer att bli en hörnsten för försvaret i norra Europa, rapporterar Altinget.

Omdebatterat beslut

Men även om det råder en relativt stor konsensus kring avtalet i riksdagen har det militära samarbetsavtalet väckt stark kritik. Bland annat ville en rad vänsterintellektuella bordlägga hela frågan och låta beslutet föregås av en bredare diskussion och folkomröstning, inte minst på grund av avtalets vidgående effekter för svensk säkerhetspolitik.

”Det behövs en bredare demokratisk förankring i en fråga av så avgörande vikt för Sveriges framtid”, skrev bland andra Gudrun Schyman, Roland Paulsen och Göran Greider i en debattartikel i Aftonbladet.

Särskilt frågan kring om USA kommer ha tillåtelse att placera ut kärnvapen på svensk mark har varit en stötesten för många och ses som en omvälvande omsvängning av de försvarsdoktriner som tidigare har styrt politiken.

Den mångårige diplomaten Rolf Ekéus menar att Sveriges roll som internationell röst mot kärnvapen nu kommer att försvagas. Han ifrågasätter även varför Sverige inte har en klausul mot kärnvapen på eget territorium, som Norge har.

– Det här skapar ett direkt hot mot alla svenskar, säger diplomaten Rolf Ekéus, till TT, rapporterar Aftonbladet.

Vill ha mer diplomati

Fredsforskningsinstitutet Stockholm international peace research institute (Sipri), som nyligen släppte en ny rapport om hur kärnvapen ökar i betydelse i världen, är också kritiska mot DCA-avtalet. Något som Syre har rapporterat om. Sipri vill hellre se en ökad konstruktiv diplomati och att små och medelstora länder kräver mer nedrustning för att dämpa dagens höga konfliktnivå mellan stormakterna.

– Det är inte logiskt inkompatibelt att både vara under kärnvapenparaplyet och att vilja ha en kärnvapenfri värld. Men rösterna som kräver det har nog en större trovärdighet bland andra medlemmar i FN om de inte själva står under kärnvapenparaplyet, säger Dan Smith, fredsforskare och chef för Sipri, till TT.

Fredsrörelsen i Sverige har varit kritisk mot både Nato-medlemskapet och DCA-avtalet. Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen hade velat se tydligt markerat i avtalet en stängd dörr för kärnvapen i Sverige, och varnar även för att avtalet kan ge amerikanska soldater immunitet inför svensk lag, vilket i praktiken kan innebära straffrihet för bland annat sexualbrott.

– Riksdagen har just fattat ett ödesdigert beslut. DCA-avtalet ger USA långtgående tillgång till svenskt territorium och gör oss till en potentiell måltavla, särskilt som avtalet inte innehåller förbehåll mot kärnvapen. Det ökar spänningarna och säkerhetsriskerna för Sverige, och är ett svek mot svenska folkets önskan om ett kärnvapenfritt Sverige, säger Kerstin Bergeå, ordförande för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen, i ett pressmeddelande.

Svenska freds tycker att Sverige borde ha ställt krav om en klausul om ett förbud mot kärnvapen på svenskt territorium på samma sätt som Norge och Danmark.

– Sverige utmärker sig bland de nordiska länderna genom att inte ställa några krav vad gäller kärnvapen. Detta är en mycket farlig utveckling. Vi kräver att Sverige inför en lag mot kärnvapen på svenskt territorium, säger Gabriella Irsten, sakkunnig i frågor om Nato och kärnvapen på Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen.

.