Under en pressträff i dag presenterade regeringen delar av den klimatredovisning som ska följa med höstbudgeten. Målet för Sveriges åtagande till EU:s utsläppsmål till 2030 nås, var budskapet. Men också att man har ”svårighet” med målet om att öka kolsänkan.
– Det kommer att vara en enorm utmaning, säger forskaren Mathias Fridahl.
I år kommer utsläppen att öka. Men från och med 2025 visar regeringens beräkningar att utsläppen minskar i tillräcklig takt för att klara av Sveriges åtagande till 2030 för EU:s ESR-sektor, som omfattar transporter, arbetsmaskiner, jordbruk och byggnader. Det var huvudbudskapet när regeringen kallade till pressträff för att berätta om delar av den klimatredovisning som ska följa med budgeten, som presenteras i morgon. Som Syre berättat tidigare tänker regeringen använda sig av de flexibiliteter som EU:s lagstiftning tillåter. Att använda sig av ett överskott av utsläppsminskningar från åren 2021 till 2023, samt avstå från att sälja utsläppsrätter från EU:s utsläppshandel som annars hade genererat intäkter till statskassan på fem miljarder kronor utifrån ett pris på 1 000 kronor per ton koldioxid.
”Lite marginal”
– Att Sverige ska avstå från flexibilitetsmekanismerna och göra det (nå målet reds anm) utan att nyttja hela systemet, det är helt enkelt en press att sätta på svenska hushåll och svenska företag som vi inte menar är lämplig, försvarade finansminister Elisabeth Svantesson (M) valet.
Ett av underlagen som klimatredovisningen lutar sig mot är Naturvårdsverkets analys från i våras. Som Syre rapporterade visar ett av myndighetens scenarion på ett gap på endast en miljon ton koldioxid till 2030, om flexibiliteterna användes. Ett gap som nu kan överbryggas med satsningarna i höstbudgeten – med ”lite marginal”, enligt klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).
– Utsläppen beräknas vara lägre år 2026 än när vi tog över år 2022 och med den här gyllene lösningen vi bland annat gått fram med i ny reduktionsplikt så beräknas Sverige ligga i linje med vårt ESR- åtagande.
Ingen markant ökning av drivmedel
Men Naturvårdsverket har också ett annat scenario som bygger på att förbrukningen av drivmedel ökar kraftigt när priset vid pump minskar på grund av sänkta skatter och mindre biodrivmedel. Då är gapet istället nio miljoner ton koldioxid. Men enligt Romina Pourmokhtari (L) är det lägre scenariot mest rimligt, med bakgrund av hur mycket drivmedel som förbrukats det senaste halvåret.
– Den senast tillgängliga statistiken visar inte någon markant ökning av drivmedelsanvändningen för det första halvåret 2024 jämfört med motsvarande period år 2023, trots sänkta bränslepriser, säger hon.
Gäller att man klarar mål om ökad kolsänka
Sverige har också ett åtagande till EU:s mål om att öka kolsänkan som finns i skog och mark. Den så kallade LULUCF-sektorn. Bommas ett delmål inom det målet måste regeringen kompensera med utsläppsminskningar från ESR-sektorn. På så sätt kan ESR-målet inte bara behöva nås – utan också överträffas med råge. Romina Pourmokhtari (L) medgav under presskonferensen att Sverige har svårigheter med LULUCF och hänvisade till den process som pågår inom miljömålsberedningen för att ta fram politik för hur Sverige ska nå det.
– Vi följer den processen väldigt noggrant och vi ser fram emot att ta del av de förslag som miljömålsberedningen lägger fram för det här. De ska ju redovisas runt årsskiftet, säger hon.
”Vi börjar ju närma oss 2030”
Mathias Fridahl som forskar på klimatpolitik vid Linköpings universitet säger att tillväxten i skogen avtagit och att det kan bli en utmaning för regeringen att klara målet inom LULUCF. Inte minst eftersom åtgärder för att öka tillväxten innebär intressekonflikter.
– Det är väldigt starka och stora intressen som står på spel, så det är inte konstigt att det är en utmaning.
Men kan regeringen istället klara ESR-målet med stor marginal kan det överskottet användas för att täcka upp för ett underskott i LULUCF-sektorn.
– Det kommer att vara väldigt svårt att klara LULUCF-målet annars, vi börjar ju närma oss 2030. Men det är långt ifrån givet att vi ens kommer att nå ESR-åtagandet med den politik som just nu föreslås. Det i sig är en stor utmaning.
Hur vi ligger till för det nationella klimatmålet till 2045 berörde Romina Pourmokhtari (L) endast kort och då med orden ”allt tyder på att vi rör oss närmare målet”. Hur vi ligger till när det gäller de nationella etappmålen till 2030 beskrev hon inte alls, utan hänvisade till den klimatredovisning som ska följa med budgeten under morgondagen.
Artikeln har uppdaterats 20/9.
