För fem månader sedan kom den danska regeringen och en rad organisationer, både från jordbruket, industrin och Danmarks naturskyddsförening, överens om ett avtal som ska göra Danmark ”grönt”. Nu är regeringen i hamn med en bred överenskommelse i parlamentet som ska göra avtalet till verklighet. Bland annat innebär det grönt ljus för planetens första klimatavgift för jordbruket. Den delen av satsningen gav regeringen sitt stöd för redan efter valet 2022. Men hur den skulle utformas blev föremål för en lång förhandling som nu nått i hamn, tillsammans med de andra satsningar som aviserats med avtalet från i somras.

– Jag är otroligt glad och stolt över att vi lyckats samla en bred majoritet i det danska parlamentet för att ge politiskt stöd till detta avtal som från och med i sommar ska omdana stora delar av vårt land till natur och skog, så att vi kan få livet tillbaka i våra fjordar och nå våra klimatmål och omstrukturera vår livsmedelsproduktion, sa Jeppe Bruus (S) på en presskonferens under måndagen.

”Bygger på morot”

Klimatavgiften som läggs på jordbruket innebär en avgift om 300 danska kronor per ton koldioxid från 2030, en avgift som ska höjas till 750 kronor från och 2035. Men den kommer med ett grundavdrag, vilket kommer att förändra de reala skattesatserna, så att det istället landar på 120 danska kronor per ton koldioxid som släpps ut till 2030 och 300 kronor till 2035, skriver Danmarks radio. Pernille Vermund från det borgerliga partiet Liberal allians som står bakom uppgörelsen, menar att avgiften utformats så att ”det danska jordbruket inte kastas under bussen”.

– Det beror nog på att den bygger på morot snarare än piska, där bönderna kan använda sig av den teknik som behövs för att nå målet, och därmed i längden inte alls behöver betala koldioxidskatt, säger hon till Danmarks radio.

”Jag är stolt”

Avtalet innebär också att tio procent av Danmarks yta ska förvandlas till skog och en miljard träd planteras de kommande 20 åren. Dessutom ska låglänta jordar som idag odlas och som släpper ut stora mängder koldioxid förvandlas till bland annat våtmarker. Jordbruket ska också ta krafttag mot utsläppen av kväve och minska läckaget med 14 000 ton årligen från och med 2027, enligt Danmarks radio. Något som kan sättas i relation till om inga åtgärder skulle vidtas, då läckaget skulle uppgå till 55 800 ton.

Ordföranden för Danmarks Naturskyddsförening, Maria Reumert Gjerding, beskriver på X avtalet i positiva ordalag och något som kommer att ”förändra det danska landskapet”. Även ordföranden för branschorganisationen Landbrug & fødevarer är nöjd över uppgörelsen och beskriver den för Danmarks radio som ”en seger bra för jordbruk, klimat, natur och miljö”.

– Jag är stolt över det avtal vi ingick med parterna redan i juni och jag är givetvis nöjd med att det nu har bekräftats av en bred politisk majoritet som stöder avtalet i sin helhet och samtidigt erkänner att det är ett heltäckande och balanserat avtal.

Djurskyddsförening sågar avtalet

Men alla firar inte. Danmarks vänsterparti Enhedslistan och det gröna partiet Alternative ville bland annat se en mer ambitiös klimatavgift. Partierna drog sig ur förhandlingarna som resulterade i överenskommelsen, Enhedslistan så sent som igår.

– När det gäller allt kväve som strömmar ut till våra hav och fjordar vill regeringen basera för mycket av avtalet på frivillighet istället för att följa experternas rekommendationer. Och när det gäller en klimatskatt på jordbruket är den fortfarande alldeles för låg och otillräcklig. Samtidigt marinerar avtalet nästan jordbruket och de stora markägarna i pengar, medan räkningarna skickas till skattebetalarna, säger Pelle Dragsted från Enhedslistan i ett uttalande.

Danmarks största djurskyddsförening beskriver avtalet som ett svek mot djuren.

– Den gröna tredelningen är ett missat tillfälle att staka ut en ny kurs för det danska jordbruket som inte bygger på att miljontals djur måste leva hela sina eländiga liv i små, hårda betongstallar, säger Britta Riis som leder föreningen i ett pressmeddelande.

Majoriteten av Danmarks partier står bakom avtalet, vid sidan av de tre regeringspartierna Socialdemokratiet (S), Venstre och Moderaterne, ställer sig också Socialistisk Folkeparti, Liberal Alliance, Konservativa Folkpartiet och Radikala Liberalerne bakom avtalet. Dansk Folkeparti, Danske Demokrater, Alternative och Enhedslisten har ställt sig utanför.