Trenden: Trädgårdar omvandlas för småkrypens skull

Att det är illa ställt med den biologiska mångfalden har nog inte undgått någon. Den främsta boven är hur vi berövat andra varelser deras habitat, alltså de platser där de annars kan föröka sig, käka och leva bäst de kan. I Sverige har de största förlusterna av livsmiljöer skett i vårt skogs- och jordbrukslandskap. Men det finns också en mottrend – i våra trädgårdar, som breder ut sig över en yta motsvarande Blekinges storlek. I alla fall om vi ska tro kampanjen Ett rikare Sverige, som bland annat drivs av Naturhistoriska riskmuseet och folkbildningsprojektet Rikare trädgård.  

– Jag tror att det är allt fler som börjar inse att det finns andra värden. Både för en själv och för naturen runt omkring, säger projektledaren Erik Hansson, som också driver sajten Natursidan.

Projektet som skapar medvetande kring våra trädgårdars betydelse för småkrypen, uppmanar privatpersoner att rapportera in sina insatser. Det kan röra sig om att alltifrån små dammar anläggs till att en gräsmatta blir mindre klippt eller att en sandbädd anläggs för solitärbin. Sedan starten 2022 rör det sig om insatser på 330 000 kvadratmeter. Hur många småhabitat som samtidigt försvinner till förmån för kortklippta gräsmattor, är å andra sidan oklart. Någon heltäckande bild av hur vi sköter våra trädgårdar saknas. Men Erik Hansson tror att trenden ändå är att medvetandet om vikten av att bevara den biologiska mångfalden ökat – och att det ger resultat. 

– Det kanske följer sig naturligt av att vara med i det här projektet att vi framförallt hör om de positiva bitarna. Men jag tycker ändå att det finns en större medvetenhet nu om vad det finns för fördelar med att sköta sina trädgårdar på det här sättet.

Tradition av att tukta

Samtidigt finns det en stark tradition i Sverige och många andra länder att tukta sin trädgård hårt. Men man behöver inte låta trädgården växa vilt för att gynna mångfalden, understryker Erik Hansson. 

– Även om det kanske skulle vara det bästa för naturen att låta den se ganska vild ut och släppa in en hel del ”ogräs”, är det fortfarande en väldigt bra insats att se till att det blommar mycket och att det finns många olika växter. 

Syre: Så hur stor betydelse kan det få för den biologiska mångfalden att privatpersoner i Sverige engagerar sig?

– Lokalt kan det få jättestor betydelse, annars är det likt devisen många bäckar små, att ju fler som gör de här insatserna desto mer sådana här små oaser dyker det upp runt om i landet och med lite tur kan det bli ett lapptäcke av insatser runt om i Sverige, som skapar de här små refugierna för bin och humlor. Flera studier pekar också på att trädgårdar blivit allt viktigare som en livsmiljö för många arter. 

Men även den som inte har en trädgård, kan göra en insats. Den som har tillgång till en balkong kan till exempel odla kryddor, plantera en klängväxt eller sätta upp ett bihotell – och låt inte höjden avskräcka, tycker Erik Hansson.

– Folk kan få besök av humlor och bin på sjunde våningen. 

Syre: Och om du varken har en balkong eller trädgård – är det kört då? 

– Då kanske man bor någonstans där det finns en bostadsförening eller en hyresgästförening med en allmän yta, där de kan tänka sig göra en insats. Ett annat underskattat sätt att påverka den biologiska mångfalden i närmiljön är att skicka in ett medborgarförslag, det brukar tas emot väldigt positivt om det är någorlunda vettigt.