Sjukpenningen omfördelar pengar från högavlönade till människor med lägre inkomster. Men de med allra lägst inkomst hamnar utanför.
– Vi vet väldigt lite om vilka de är, säger Kristian Kern, projektledare för den nya rapporten från Inspektionen för socialförsäkringen (ISF).
För första gången på 20 år har Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) undersökt hur sjukpenningen finansieras av olika grupper.
Det visar sig att höginkomsttagare står för en stor andel av pengarna till sjukpenningen. Även män betalar in mer till systemet än kvinnor.
Det betyder att sjukpenningen har en omfördelande effekt. De som löper större risk att bli sjuka – låginkomsttagare och kvinnor – får ta del mer av sjukpenningen än högavlönade. Det skyddar dem från inkomstbortfall, och att i värsta fall hamna på gatan om de skulle bli sjuka.
– Alla systemen som vi har i sjukförsäkringen är en del av välfärdsstaten, säger Kristian Kern, projektledare för rapporten på ISF.
De 20 procent av löntagarna med högst inkomster bidrog med 40-50 procent till finansieringen, men mottog bara 12 procent av den totala utbetalda sjukpenningen i Sverige 2022. Vad gäller kvinnor bidrog dessa med ungefär 40 procent till finansieringen, men tog emot drygt 60 procent av de totala utbetalningarna av sjukpenning.
Tror du höginkomsttagare kan tycka att detta är orättvist?
– Det är nog helt individuellt hur du upplever detta. Samtidigt konstaterar vi ju att det inte är så stor del av höginkomsttagarnas disponibla inkomst som påverkas av det här, säger Kristian Kern.
De 20 procent av befolkningen som har högst löner behöver bara pytsa in runt 2 procent av sin inkomstskatt till sjukpenningen, uppger han.
Dessutom finns andra områden i samhället där omfördelningen går åt andra hållet, alltså att låginkomsttagares skatter i stället gynnar de högavlönade, poängterar Kristian Kern.
– Vi har bara tittat på en liten del av hela skatte- och välfärdssystemen.
Högre risk för sjukdom
Det finns flera orsaker till att olika grupper bidrar olika mycket till sjukpenningen, och att vissa behöver den mer än andra.
Låginkomsttagare och kvinnor har oftare arbeten med högre risk för att bli långtidssjuka. En del av dem kan också ha varit sjuka redan innan och därför inte kunnat få andra arbeten än de som är lågbetalda.
Högavlönade har å andra sidan jobb där de i regel håller sig friska. Samtidigt har de inkomster över taket i sjukpenningen. Det betyder att de fåtal höginkomsttagare som ändå blir sjuka når maxgränsen för vad som staten är beredd att betala ut till någon i sjukpenning.
De med allra lägst inkomster nås inte
Samtidigt som studien visar att sjukpenningen har en omfördelande effekt är det inte alla låginkomsttagare som nås av den.
De som har allra lägst inkomster får mindre sjukpenning än dem med högre inkomster, bortsett från den femtedel av befolkningen som är mest högavlönad.
Det beror sannolikt på dagens system för att beviljas sjukpenning. I dag måste du exempelvis kunna visa för Försäkringskassan vad du skulle ha tjänat framöver om du inte hade blivit sjuk. Annars riskerar du nekas sjukpenninggrundande inkomst, vilket är grunden för att få del av alla ersättningar i socialförsäkringen.
Det systemet kan skapa problem för gig-arbetare eller timanställda utan fast schema, eftersom dessa kan ha svårare att bevisa att de skulle ha jobb även framöver, visar en tidigare rapport från ISF.
Andra som möjligen också får mindre av sjukförsäkringen än folk med högre lön kan vara studenter, personer som gått i pension eller personer med mycket låg inkomst. Men exakt vilka personer det rör sig om eller hur många de är som har sökt sjukpenning och som sedan har nekats undersöks inte i den nu aktuella rapporten.
– Vi vet väldigt lite om vilka de är, säger Kristian Kern.
Så finansieras sjukpenningen
Sjukpenningen är den ersättning som Försäkringskassan kan betala ut till personer som varit sjuka längre än två veckor i sträck.
Sjukpenningen är en del av sjukförsäkringen.
Sjukförsäkringen kan finansieras genom den sjukförsäkringsavgift som ingår i arbetsgivaravgiften.
Arbetsgivaren betalar in avgiften till staten för sina anställda.
Den som är egenföretagare kan betala den via egenavgifter.
Pengarna till sjukförsäkringsavgiften är inte öronmärkta för att gå till sjukförsäkringen. Sjukförsäkringen kan också finansieras via andra skatter, som den statliga inkomstskatten som bara höginkomsttagare behöver betala.
I dag är intäkterna till sjukförsäkringsavgiften större än kostnaderna för sjukförsäkringen, då tanken är att en viss del av pengarna ska gå till administration.
Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) och Försäkringskassan
