Riksdagen röstade ja till ändringar i könstillhörighetslagen. Det innebär att det blir lättare för transpersoner att ändra juridiskt kön, alltså personnumret i folkbokföringen, än i dag.
I dag röstade riksdagen ja till att göra det lättare för transpersoner att ändra personnumret i folkbokföringen till det kön man identifierar sig med.
Alla partier i riksdagens socialutskott, bortsett från Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna, hade i en tidigare omröstning varit för en ändring av den nuvarande könstillhörighetslagen. Det betyder en majoritet även i riksdagen.
Men inom bland annat Moderaterna och även Socialdemokraterna fanns enskilda personer som hade uttryckt sin skepsis och ville att den skulle utredas mer.
De var dock inte tillräckligt många för att riksdagen under onsdagen skulle rösta nej till förslaget. 234 riksdagsledamöter röstade ja och 94 nej.
– Jag känner mig lugn och jag känner mig glad att vi i dag tar ett steg för att förbättra livskvaliteten för transpersoner, sade Yasmine Bladelius (S) riksdagsledamot tidigare under debatten.
Administrativt krångel
Hon poängterade att även om det blir lättare att ändra juridiskt kön än i dag måste du fortfarande ägna dig åt mycket administrativt arbete för att få numret ändrat överallt.
– Du måste själv ändra körkort och höra av dig till myndigheter. Trots att vi kommer göra det lättare att ändra juridiskt kön är det inget som människor kommer göra lättvindigt, sade hon under debatten.
Därtill innebär förslaget att det också fortfarande krävs en medicinsk utredning och tillstånd från Socialstyrelsens rättsliga råd, vilket andra ser som ett urvattnat förslag. Bland annat Maria Hansson, själv transperson, och tidigare kristdemokrat.
Hon hade velat se en lag som bygger på självbestämmande, som i de andra nordiska länderna, och lämnade därför Kristdemokraterna i protest i höstas, rapporterar QX.
Långdragen debatt
I riksdagsdebatten hade Sverigedemokraterna anmält åtta talare, varav en sedan hoppade av. Det är att jämföra med övriga partier som anmält en eller två.
De många talarna ledde till att debatten blev långdragen. Flera ledamöter trodde att Sverigedemokraterna hade det som en strategi för att förhala beslutet.
– Det upplevs som medvetet att förlänga debatten, eftersom inga nya sakargument framkommer, och försöka få voteringen till i morgon i stället, säger Muharrem Demirok, till TT.
Sverigedemokraterna tillbakavisade dock detta, och påstod att orsaken till de många talarna var att frågan engagerade många i partiet. Till Aftonbladet sade deras pressavdelning att partiet tvärtom gärna skulle se att voteringen genomfördes i dag eftersom några av deras ledamöter är på annan ort dagen efter.
Till slut sköts omröstningen inte heller upp, utan hanns med på utsatt tid klockan 16.
Myter
Sofia Amloh (S) sade under debatten att förslaget till lagstiftning väcker mycket känslor, vilket hon har stor respekt för, rapporterar Aftonbladet.
– När lagstiftningen infördes första gången 1972 så gjordes det inte heller utan motstånd. Det sprids myter om att det skulle bli farligare för kvinnor om det blir lättare att ändra juridiskt kön.
– Det saknar belägg och är orealistiskt.
Translagen
Förslaget som riksdagen röstade ja till i dag handlar om att dela upp den nuvarande könstillhörighetslagen i två delar.
Den ena delen handlar om ändring av personnumret i folkbokföringen, alltså det juridiska könet, och att det ska bli något lättare än i dag. Men fortfarande krävs en enklare medicinsk utredning och ett godkännande av Socialstyrelsens rättsliga råd. Åldersgränsen sänks till 16 år, med målsmans godkännande.
Den andra delen rör underlivsoperationer. Då måste du vara 18 år, eller 23 år om du vill bli steriliserad. Dessutom krävs att hälso- och sjukvården har gett dig en transexualismdiagnos.
Övrig könsbekräftande vård, som exempelvis hormoner, påverkas inte av lagändringarna. Den regleringen kommer fortsätta att ligga under hälso- och sjukvårdslagen och inte ändras. För att få könsbekräftande vård behövs fortfarande diagnosen könsdysfori, vilket innebär att könsidentiteten inte stämmer överens med det kön som tilldelas barnet vid födseln, och att det innebär ett lidande för personen.
