För eller emot? Så fungerar könslagen i övriga Norden

Nu på onsdag röstar riksdagen om den nya könstillhörighetslagen, som kan göra det lättare för transpersoner att ändra juridiskt kön. In i det sista är debatten het.

I de andra nordiska länderna kan du själv bestämma över om ditt personnummer ska ändras i folkbokföringen så att det stämmer in på din könsidentitet. Men så långt vill inte Sverige gå.

Det lagförslag som det nu ska röstas om i riksdagen kräver fortfarande medicinsk utredning för att få byta juridiskt kön, även om ändringen väntas gå något fortare än i dag.

Åratal av utredningar

I dag tar det flera år innan en transperson kan få id-handlingar med det personnumer som du identifierar dig med. I vissa fall kan det dröja sex år på grund av alla medicinska utredningar och att Socialstyrelsens rättsliga råd ska ta beslut, uppger RFSU.

Samtidigt måste transpersonen under en längre period leva som det kön du identifierar dig med, annars beviljas inte ändringen i personnumret. Ofta behöver du ha kontakt med den könsbekräftande vården i minst två år för att Socialstyrelsens rättsliga råd ska godkänna ansökan, enligt RFSL.

Många transpersoner vittnar om att dessa år av limbo begränsar tillvaron. När du söker jobb, i dörren till krogen eller ska skaffa bibliotekskort kan du hela tiden bli konfronterad med att du har en id-handling som inte stämmer in med det kön som du ser ut som. 

För ”Sebastian”, som egentligen heter något annat, tog utredningen tre år. Han hade inte klarat av att vänta längre.

— Då hade jag tagit livet av mig, säger han till TT.

Så är lagförslaget

Förslaget som riksdagen ska rösta om nu på onsdag handlar om att dela upp den nuvarande könstillhörighetslagen i två delar. 

Den ena delen handlar om ändring av personnumret i folkbokföringen, alltså det juridiska könet, och att det ska bli något lättare än i dag. Men fortfarande krävs en enklare medicinsk utredning och ett godkännande av Socialstyrelsens rättsliga råd. Åldersgränsen sänks till 16 år, med målsmans godkännande.

Den andra delen rör underlivsoperationer. Då måste du vara 18 år, eller 23 år om du vill bli steriliserad. Dessutom krävs att hälso- och sjukvården har gett dig en transexualismdiagnos.

Övrig könsbekräftande vård, som exempelvis hormoner, påverkas inte av lagändringarna. Den regleringen kommer fortsätta att ligga under hälso- och sjukvårdslagen och inte ändras. För att få könsbekräftande vård behövs fortfarande diagnosen könsdysfori, vilket innebär att könsidentiteten inte stämmer överens med det kön som tilldelas barnet vid födseln, och att det innebär ett lidande för personen. 

Mindre självbestämmande än andra

Den svenska lagändringen gällande juridiskt kön är mer restriktiv än hur den ser ut i alla andra nordiska länder. 

I övriga Norden räcker det med en enkel anmälan till en myndighet för att en transperson ska kunna ändra sitt personnummer. Att personen själv vill ändra sitt personnummer är alltså skäl nog. I Norge är det möjligt att ändra juridiskt kön redan från sex års ålder, om personen har sina föräldrars medgivande.

Först var tanken att Sverige skulle ha en likadan lagstiftning som i de andra nordiska länderna, alltså att den byggde på självbestämmande. Men efter kritik har det nu ändrats så att det fortfarande krävs medicinsk utredning, även om en transexualismdiagnos inte längre behövs. 

När organisationer och myndigheter fick tycka till om det tidigare lagförslaget som byggde på självbestämmande var en majoritet positiva eller hade inget att invända mot det, står det i lagrådsremissen. Det handlade bland annat om Riksdagens ombudsmän (JO), Juridiska fakultetsstyrelsen vid Lunds universitet, Rädda Barnens Ungdomsförbund, Sveriges läkarförbund, Akademiska sjukhuset, Karolinska institutet, Västra Götalandsregionen och Sveriges nationella nätverk för DSD, som arbetar med vård och behandling gällande könsutvecklingen.

Oro från kvinnoorganisationer

Men några, exempelvis Sveriges kvinnoorganisationer var kritiska. Bland annat oroas de över att kvinnor riskerar möta personer med penis på ”damernas” och att kriminella skulle kunna utnyttja möjligheten att byta personnummer. 

Samma oro tycks någon i riksdagen ha känt. Därför bad hen Riksdagens utredningstjänst, RUT, att granska effekterna av lagändringarna i Norge och Danmark. 

“Har lagstiftningen missbrukats,t.ex. på så vis att personer ändrat juridiskt kön för skojs skull, att kriminella utnyttjat möjligheten för att undkomma straff, eller att personer ändrat kön för att få tillträde till könsuppdelade utrymmen i syfte att t.ex. sexuellt ofreda personer? skriver hen bland annat i sin fråga till RUT, enligt svaret som lämnades i oktober 2022.

Inga belägg

I svaret konstaterar utredaren att inga utvärderingar av lagen har gjorts. Men under de år som personer haft lätt att byta juridiskt kön i Danmark och Norge har det inte gått att finna att lagen skulle ha utnyttjats av kriminella.  

Hon fann inte heller ett enda exempel på att män skulle kunnat utnyttja kvinnor efter att ha bytt juridiskt kön. En sexualbrottsling i Danmark, som ändrat sitt juridiska kön till kvinna, ville visserligen flytta till en fängelseavdelning för kvinnor, men nekades.

Frågan om i fall kriminella ändrat juridiskt kön för att begå brott eller lurendrejeri har även undersökts av organisationen TGEU. De tittade på åtta EU-länder som infört självbestämmande och fann inga belägg för att systemet skulle ha utnyttjats i kriminella syften.

Problem med statistiken?

Motståndare till ändringarna i könstillhörighetslagen påstår även att det skulle bli svårare att få fram könsuppdelad statistik om det blev lättare att byta personnummer. 

5 841 personer (0,06 % av befolkningen) hade år 2018 någon könsdysforidiagnos i Sverige, enligt Socialstyrelsen. Av dem var 4 326 personer transsexuella, och 574 personer identifierar sig som antingen icke-binära eller led på andra sätt av den diagnos de hade tilldelats från födseln.

Men varken Statistiska centralbyrån (SCB) eller Jämställdhetsmyndigheten anser att ändringen av juridiskt kön skulle innebära några problem för statistiken. Jämställdhetsmyndigheten poängterar att det rör sig om en så liten grupp att den inte skulle ha inverkan på könsuppdelad registerstatistik.

Mer utredning

Motståndarna framför också att ändringarna i lagen behöver utredas mer. Här poängterar  RFSL att frågan har utretts i 17 år. 

Särskilt vill motståndarna utreda varför det främst är personer som registrerats som flickor vid födseln som vill genomgå könsbekräftande vård – 70 procent.

Den siffran ser dock annorlunda ut i Norge. Av de sökande i Norge har 57 procent kvinnligt juridiskt kön, som de vill ändra till man. 43 procent hade registrerats som pojkar vid födseln, och vill ändra till kvinna. 

Något annat som kvinnoorganisationerna vill utreda är varför antalet barn som vill genomgå könsbekräftande vård har ökat, och då särskilt tjejer.

Det stämmer att det skett en ökning. Men då från låga nivåer. 1998 var det knappt några som diagnosticerades med könsdysfori. Det handlade om mindre än en person per 100 000 invånare, enligt statistik från Socialstyrelsen.

Men från 2013 skedde en ökning —samma år som tvånget om sterilisering vid ändring av juridiskt kön togs bort.

Särskilt stor är ökningen när det gäller unga personer i åldern 13-17 år och med registrerat kvinnligt kön vid födseln. Toppåret 2018 var det strax under 80 per 100 000 som i den gruppen fick diagnosen könsdysfori. I de andra grupperna är siffran för könsdysfori lägre.

Därefter sjönk antalet nydiagnosticerade, enligt en studie på grund av den negativa mediebevakningen, för att sedan öka igen år 2021.

Men även i andra länder ökar antalet personer som söker könsbekräftande vård, står det i lagrådsremissen:

“Orsaken är inte känd men det har övervägts om det kan bero på bl.a. ökad tillgång till vård, ökad kunskap och minskad stigmatisering.”

”Snabbspår”

Debattörer i Expressen oroas också över att underlättandet av bytet av juridiskt kön skulle bli ett ”snabbspår” för könsbekräftande vård, så att fler skulle genomgå behandling, som de kanske senare skulle ångra.

Men det saknas bevis för att det skulle kunna bli så.

Snarare verkar underlättandet av bytet av juridisk kön kunna få motsatt effekt, enligt Arild Johan Myrberg, senior rådgivare på Norske helsedirektoratet, Norges motsvarighet till Socialstyrelsen.

— Att göra det enklare att få ändra juridiskt kön gör att färre har behov av behandling. Att kunna identifiera sig med det kön du upplever att du har betyder väldigt mycket och har väldigt många praktiska konsekvenser. Att man få detta på plats, det kan få många att dämpa den könsdysfyori som många känner, sa han till God morgon världen i Sveriges radio i söndags.

Ånger

Vad gäller ånger har Statens medicinska utvärdering, SBU, analyserat 37 studier om ånger som har gjorts. 

SBU kommer fram till att mellan 0 och 4 procent uttrycker ånger, och då vanligen efter kirurgiska ingrepp. Men om man också ångrar ändringen av sitt personnummer framkommer inte i studierna.  

I andra studier som handlar om personer som valt att återgå till det kön de hade innan könskorrigeringen, så kallad detransition, är det mellan 1 och 13 procent som har detransiterat, enligt de fåtal studier som SBU kunnat undersöka. 

Men en del personer hade detransiterat för att de inte kände sig accepterade av samhället, snarare än att könskorrigeringen hade känts fel för dem själva. 

I en studie från USA angav hela 82,5 procent att de återgått till sitt tidigare kön på grund av yttre faktorer, såsom brist på stöd från familj, arbetsgivare, vänner, skola och/eller samhälle. 

Faktorer som ökar risken för ånger är bland annat om personen har psykiska problem eller har varit äldre än 30 år vid det första kirurgiska ingreppet, skriver SBU. 

Hinder för kriminella

I lagrådsremissen som det röstas om nu på onsdag ingår även andra ändringar, bland annat i fängelselagen. Detta för att hindra att kriminella skulle byta personnummer för att få fördelar, eller flyttas till andra avdelningar där de skulle kunna begå nya brott.

Kriminalvården är nöjd med skrivningen. I sitt remissvar anger man att ändringen gör det möjligt att ta hänsyn till ”frågor om ordning och säkerhet” när personer som ändrat juridiskt kön ska placeras på häkten och anstalter, och att den motverkar möjligheter till missbruk av lagen. 

Men överlag är det osannolikt att personer skulle ändra kön bara för att i ont uppsåt få tillgång till utrymmen där kvinnor vistas, anser regeringen i lagrådsremissen. Detta eftersom det är administrativt krångligt att byta personnummer. Dessutom kvarstår det faktum att personen fortfarande måste genomgå en medicinsk utredning för att kunna ändra juridiskt kön.

Om en kriminell person ändrar juridiskt kön vid upprepade tillfällen för att undgå lagen, och får de medicinska utredningarna godkända, kan det dock med dagens it-system vara svårt att följa historiken längre än ett steg tillbaka, skriver regeringen. Personnumren måste i så fall spåras manuellt i en kedja. 

“Regeringen ser därför att det finns anledning att följa frågan nogsamt framöver och vid behov återkomma med åtgärder för att motverka risken för missbruk”, står det i lagrådsremissen.

Artikeln har uppdaterats och korrigerats. Tidigare fanns faktafel gällande antal personer med diagnosen könsdysfori.