Europeiska högerextrema partier visar en ökande popularitet enligt färska opinionsundersökningar inför det kommande EU-valet. Mätningarna indikerar att extremhögern kan bli en dominerande politisk kraft i flera EU-länder. Det speglar en politisk trend över kontinenten som kan förändra EU.
Nyligen samlades europeiska högerextrema partier i Italien från den europeiska partigruppen Identitet och demokrati, ID. Företrädare från italienska Lega, franska Nationell samling och belgiska Vlaams Belang var lyriska över opinionsundersökningar som visar på en europeisk extremhöger i medvind och lade planerna för ett EU med en starkt växande extremhöger.
På mötet fastställdes som första punkt att ID ska verka för att stoppa Ursula von der Leyen från ytterligare en mandatperiod som ordförande för Europeiska kommissionen. Partierna visade också en rörande enighet kring motståndet mot invandring.
”Ett land som inte försvarar sina gränser, ett EU som inte försvarar sina gränser begår mord mot sitt eget folk”, sa Italiens vice premiärminister och ledaren för Lega Matteo Salvini på mötet, rapporterar Reuters.
Salvini, som uttryckt beundran för Rysslands president Vladimir Putin och flera gånger varit på politiska möten i Moskva, kallade även Frankrikes president Emmanuel Macron för krigshetsare.
Inre konflikter
ID:s möte i Italien visade också på de spänningar som finns mellan olika konstellationer inom den europeiska ytter- och extremhögern. Extremhögern är splittrad i flera stora frågor, inte minst kring stödet för Ukraina. Flera partier inom ID har en prorysk hållning medan partierna i ECR-gruppen, där Sverigedemokraterna ingår, är övervägande för stöd till Ukraina. Samtidigt enas extrem- och ytterhögern i stora delar av kritiken mot EU, som de menar hotar den nationella suveräniteten, och de känner alla en medvind.
EU-valet närmar sig med stormsteg och opinionsmätningar visar på att ytterhögern
ser ut att kunna bli största parti i flera länder. Enligt en opinionsundersökning av European council on foreign relations kan populistiska, nationalistiska och högerextrema partier komma att bli störst i nio EU-stater, inklusive länder som Italien och Frankrike. I ytterligare nio medlemsländer ser de ut att kunna bli näst eller tredje störst.
Centerhögerpartier ser ut att bli störst i EU efter valen i juni, men även om de står emot samarbeten med extremhögern kommer extremhögern kunna påverka Europas politiska dagordning.
Hotar grundläggande värden
Extremhögerns frammarsch hotar EU:s grundläggande värden, som rättsstatsprincipen och mänskliga rättigheter, och kan blockera framtida klimatsatsningar och till och med upphäva redan tagna beslut.
”Vi kommer att se en verkligt betydande förskjutning åt höger”, säger Simon Hix, professor i politik vid Europeiska universitetsinstitutet till Politico.
European council on foreign relations förutspår att den högerextrema gruppen ID kommer att utökas med 40 mandat, vilket skulle innebära att gruppen med totalt 98 mandat nästa mandatperiod tar sig förbi den liberala partigruppen som tredje största partigrupp i EU.
Inom ID finns EU:s proryska extremhöger samlad. Gruppen domineras av Alternativ för Tyskland, AfD, och franska Nationellsamling.
SD:s grupp tros växa
Sverigedemokraternas partigrupp Europeiska konservativa och reformister (ECR) serut att växa. De domineras av polska Lag och rättvisa och italienska Fratelli d’Italia, Italiens bröder. ECR kan bli större än både den gröna och den liberala gruppen.
ECR leds av Italiens premiärminister Giorgia Meloni, som sedan tillträdet i oktober 2022 öppnat dörrarna för ungerska kollegan Viktor Orbáns parti Fidesz. Partiet ingår inte i någon partigrupp sedan det har l kastats utfrån Europeiska folkpartiets grupp (EPP), den grupp som Moderaterna och Kristdemokraterna är i.
Sverigedemokraterna har dock genom sin Europaparlamentariker Charlie Weimers meddelat att de inte är intresserade av att släppa in Fidesz i partigruppen och hotar att lämna om så sker. Weimers säger till Politico att Ungerns agerande efter Rysslands storskaliga invasion av Ukraina, inklusive oviljan att ratificera Sveriges Natoansökan, ”allvarligt har skadat” landet.
En färsk undersökning av Euronews visar även den på en extremhöger på frammarsch. Tidningen uppmärksammar de länder som är kända som de ”inre sex” – Belgien, Frankrike, Tyskland, Italien, Luxemburg och Nederländerna – och som ansetts vara avgörande för att kontrollera unionens riktning.
”En enkel blick på de politiska partierna som leder i prognoserna för mandat i nästa parlament visar hur dessa länder obevekligt lutar mot den radikala högern”, skriver Euronews.
Med en extremhöger på frammarsch vacklar även den centerhögerinriktade EPP-gruppen, som tidigare dragit en röd linje mot de EU-skeptiska och extremhögern i Europaparlamentet, rapporterar Euronews. EPP, som väntas bli den största gruppen, innefattar flera partier, inte minst svenska Moderaterna och Kristdemokraterna som på hemmaplan ingått samarbeten med ytter-extremhögern.
Som svar på en fråga från Euronews uttryckte Italiens utrikesminister och EPP:s vice ordförande, Antonio Tajani, en vilja att bilda nya allianser efter valet. Tajani tillhör partiet Forza Italia, som sitter i regering med postfascistiska Italiens Bröder och Lega.
– Jag hoppas att vi kan arbeta med ECR, att vi kan arbeta med liberalerna. Vi kan definitivt inte tänka att det bara finns socialister i EU:s institutioner, sa Tajani.
Riskerar radikalisera mer
Försöken att kopiera eller låta som extremhögern riskerar att radikalisera väljare och gör dem än mer benägna att rösta på högerextrema partier. Mark Leonard, medförfattare till Council on foreign relations rapport, menar att EU-vänliga partier riskerar att mobilisera det EU-skeptiska röstandet om de fortsätter att apa efter ytterhögerns politik istället för att komma med egna alternativ.
”Att helt enkelt kopiera ytterhögerns politik kan få etablerade partier att inte framstå som autentiska. Ett bättre alternativ är att fokusera på svagheterna hos EU-skeptiska partier och föra fram ett geopolitiskt argument för Europa i Trumps tidevarv.”
Ett EU med en stark extremhöger kommer att sätta prägel på unionen, framför allt kopplat till klimatarbetet. Ytterhögern enas i motståndet mot ”gröna given”, ett paket med förslag där målet är att EU ska vara klimatneutralt år 2050.
Inte minst Sverigedemokraterna är pådrivande i att stoppa den gröna given och är det parti i EU som röstat emot flest förslag i paketet. EU:s engagemang för att upprätthålla åtaganden gällande mänskliga rättigheter och FN:s flyktingkonvention är även det hotat.
Invandringspolitik
Det kommer sannolikt att finnas en majoritet i Europaparlamentet som stöder en mycket restriktiv invandringspolitik. Den kommer driva på reformer av EU:s asylpolitiska ramverk för att ge medlemsstaterna mer handlingsutrymme och begränsa fördelningen av flyktingar.
European council on foreign relations varnar dessutom för att mänskliga rättigheter hotas i flera av EU:s medlemsstater där ytterhögern fått inflytande. Och redan i det nuvarande EU-parlamentet har det bara funnits en knapp majoritet för att EU ska införa sanktioner mot medlemsstater som Ungern och Polen när regeringarna har drivit igenom förändringar som urholkar rättsstaten.
Men de största konsekvenserna, menar European council on foreign relations, kommer alltså att drabba klimatpolitiken. De ser framför sig en ”anti-klimatpolitiskkoalition” som dominerar Europaparlamentet. I det nuvarande parlamentet har en center-vänsterkoalition oftast vunnit i frågor om miljöpolitik, med mycket små marginaler.
”Resultaten av vår analys bör fungera som en väckarklocka för europeiska be slutsfattare”, skriver European council on foreign relations och avslutar sin analys över EU-valet i juni med att uppmana dem att ”… erkänna nyanserna i europeiska medborgares tänkande och konkurrera politiskt från sina egna styrkepositioner med proaktiva politiska åtgärder, istället för att förlita sig på de rädslodrivna berättelser som den yttersta högern använder med framgång.”
