Sjukdomar, dödsfall och parasiter – redan idag ser vi effekterna av klimatförändringarna på hälsan. Det menar rapporten ”Lancet Countdown on Climate change and health”.
Omställningen går för långsamt. De anpassningar som krävs i samhället inför klimatförändringarnas effekter räcker inte till. Lancets rapport för 2024 visar bland annat hur värmeböljorna har ökat antalet dödsfall.
Antalet dagar som människor exponeras mot värmeböljor har ökat med nästan 100 procent relativt, om man jämför perioden 2000-2009 med åren 2012-201.
– Värmerelaterade dödsfall beräknas ha ökat i större delen av Europa. Risken är särskilt stor för exempelvis äldre och människor som lider av en kronisk sjukdom, säger Maria Nilsson, ordförande för Lancet Countdown i Europa och medlem i Lancet Countdowns globala styrgrupp, vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet, i ett pressmeddelande.
Myggen vinnare
Andra effekter på människors hälsa är en ökad exponering för extrema väder- och klimathändelser och en ökad risk för att smittas av infektionssjukdomar orsakade av virus, bakterier och parasiter. Till det kommer effekterna av stora skogsbränder, torka, mygg- och fästingburna sjukdomar.
En viktig punkt i rapporten tar upp den skriande bristen på politiska åtgärder för att skydda medborgarna från klimatförändringarnas effekter. Trots kunskaper om klimatförändringarna fortsätter många länder att släppa ut för mycket koldioxid.
Utsläppen från Europas energisystem bör minska med cirka tre gånger den nuvarande takten för att nå rekommendationen från den senaste globala klimatpanelsrapporten (IPCC) om nettonollutsläpp till 2040, menar forskarna.
”Lancet Countdown on Climate change and health”.
Rapporten är den andra indikatorrapporten från Lancet Countdown, som följer trender vad gäller hälsa och klimatförändringar i Europa.
Det är ett tvärvetenskapligt samarbete mellan 69 forskare och följer utvecklingen med hjälp av mer än 40 indikatorer, och spänner över 42 institutioner inom akademi och FN.
Umeå universitet deltar i arbetet, med forskare verksamma vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa samt vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.
Källa: Umeå universitet
