Zoom

Utsatta identifierbara – trots sekretess: ”Absurt”

Juristen Ester Herlin-Karnell

Personer med god man eller förvaltare går att identifiera via protokollen hos en myndighet. Detta trots att uppgifterna ska vara sekretessbelagda.   
– Det är helt absurt, säger Ester Herlin-Karnell, professor i juridik.

34 individers födelsedatum är utskrivna i länsstyrelsens protokoll från en inspektion av en överförmyndarnämnd. Det tycks vara födelsedatum till individer som har god man eller förvaltare. Dessutom har individernas initialer skrivits ut i 27 fall. 

Syre testar att på måfå söka på nätet på några av födelsedatumen och hittar tre personer i den aktuella kommunen som passar in på både datum och initialer. Två av dessa bekräftas av kommunen att de har ställföreträdare, den ena god man och den andra förvaltare. 

Ester Herlin-Karnell, professor i juridik vid Göteborgs universitet, är kritisk till att det går att identifiera personerna med god man eller förvaltare i protokollet. 

– Det är helt uppåt väggarna.

SKR kritiska

God man och förvaltare tilldelas personer som inte kan sköta sin ekonomi eller tillvarata sina rättigheter. Det kan handla om exempelvis demenssjuka, intellektuellt funktionsnedsatta eller personer med allvarliga psykiska problem.

– Man ska inte kunna identifiera dem som har gode män. Uppgifter som omfattas av sekretess ska inte komma ut, säger Kalle Larsson, förbundsjurist på arbetsgivarorganisationen Sveriges kommuner och regioner, SKR.

Kalle Larsson, förbundsjurist på arbetsgivarorganisationen Sveriges kommuner och regioner, SKR. Foto: SKR

Orsaken till att födelsedatumen syns är att överförmyndarnämnden i just denna kommun namngett akterna med födelsedatum och i vissa fall även initialerna, vilket inte hör till vanligheterna.

Nämnden gör visserligen inte fel, de har rätt att namnge akterna som de vill, enligt Kalle Larsson. Men om sådana handlingar sedan begärs ut av allmänheten ska personuppgifterna på akterna skyddas, eftersom det råder stark sekretess. Även länsstyrelsen borde se till att personerna inte går att identifiera, anser han. 

– Ponera att du har en person som har skyddade uppgifter och som då har de sex första siffrorna publicerade, då är det ett problem.

Länsstyrelsen visste inte

När Syre kontaktar länsstyrelsen i Västra Götaland, som lämnat ut personuppgifterna, håller myndigheten först inte med. I ett mejl skriver Anja Garstad, länsjurist, att protokollet måste ha med vilka akter som granskats för att överförmyndarnämnden tydligt ska förstå vad länsstyrelsen sett. Dessutom påpekar hon att sekretessbestämmelserna är olika.

– Vi har andra sekretessbestämmelser att förhålla sig till än vad överförmyndarnämnden har, säger hon när Syre senare ringer upp.

Anja Garstad blir tyst när Syre berättar att det går att hitta personerna på nätet. Det visar sig att länsstyrelsen inte känner till att det är möjligt att söka upp detta med hjälp av födelsedatum och initialer.

 – Vår bedömning har varit att det inte går att göra. Det är ett problem i så fall om de går att identifiera.

Vad kan ni göra åt det?

– Vi har pratat om det nu och resonerat om hur vi ska göra för att det inte ska vara möjligt att identifiera personen. Det är något vi behöver lösa, för det är ett problem. 

Sajterna problematiska

Juristen Ester  Herlin-Karnell anser att länsstyrelsens agerande är olustigt. Ett stort problem är också sajterna.

– Det är ett farligt system.

Hade sajterna som sammanställer personuppgifter inte funnits hade det inte gått så lätt att hitta och identifiera personer. Det är ett problem även för andra grupper, anser Ester Herlin-Karnell. Till exempel kan gamla människor lättare hittas av bedragare som lurar dem genom att låtsas vara från banken. Och gängkriminella kan hitta anhöriga eller vittnen att skjuta eller hota.

Hon har länge engagerat sig i att den svenska lagstiftningen ska följa EU:s som är mycket mer restriktiv när det gäller GDPR och vilka personuppgifter som går att hitta på nätet. 

Men i Sverige ger den grundlagsskyddade yttrandefriheten sajterna rätt att publicera och föra databas över offentliga uppgifter, så länge de har ett utgivningsbevis, vilket vanligen brukar associeras till tidningar och annan media. 

Utredning på gång

I höstas meddelade dock regeringen att en utredare ska undersöka om man kan begränsa söktjänster där man kan hitta folks telefonnummer, adresser, civilstånd och eventuella brottmålsdomar.

Förslaget kritiseras dock av Nils Funcke, yttrandefrihetsexpert.

– Ingångsvärdet här i Sverige har varit att allting är offentligt. Det här är en långtgående försämring och ett långtgående ingrepp i yttrandefriheten, säger han till SVT.

Han hänvisar till att sajterna är en förutsättning för journalister att kunna kartlägga kriminella gäng, i stället för att behöva gå till alla tingsrätter och begära ut domarna.

I början av april i år besannades hans farhågor, även utan lagändring. Då visade det sig att Hovrätten i Övre Norrland har ändrat sin praxis när det gäller det journalistiska undantaget i GDPR. När Nyhetsbyrån Sirén försökte hämta ut handlingar därifrån fick de nej, rapporterar tidningen Journalisten, något som även drabbar de medier som använder sig av nyhetsbyråns material.

Ester Herlin-Karnell anser dock att det är fel att ett system gynnar företag som vill tjäna pengar på offentlighetsprincipen. 

– Varför ska ett sådant system ha större värde än skydd av personuppgifter? 

Syre har sökt Gunnar Strömmer (M), justitieminister, som har tackat nej till intervju.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV