Glöd · Under ytan

Ett närande näringsliv är möjligt

Ju fler som tar saken i egna händer, desto rikare blir både samhället och livet.

Enda alternativet till kapitalism är inte planekonomi – företag måste inte maximera vinsten, räknad i pengar. I ett demokratiskt samhälle kan vi fatta andra beslut. På Under ytan ger Annika Lillemets exempel på företagsformer som ger vinst till hela samhället.

Företag spelar en viktig roll i samhället, på gott och ont. Vilka slags företag som tillåts och gynnas i ett samhälle har avgörande betydelse för hur det fungerar. Det rådande systemet har på såväl nationell som global nivå riggats till förmån för vinstmaximerande megakoncerner, som undergräver marknadsekonomin och stryper den fria konkurrensen. 

Kapitalismens dna

Det är logiskt, koncentration till allt färre aktörer ligger i kapitalismens dna. Politiker av alla färger talar sig varma för småföretag men ger dem inte en sportslig chans. 2017 var fler än 150 av världens 200 största ekonomier stora företag, inte stater. Och pengar ger makt över politiken. Men om ekonomin ska hållas inom naturens ramar och fungera för alla, inte bara ett fåtal, krävs nya, demokratiska företagsformer och ett näringsliv som inte drivs av vinstmaximering och tvång att ständigt växa.

Den amerikanska författaren Marjorie Kelly ifrågasätter i sin bok The divine right of capital rådande föreställningar om företagande. Hon menar att vi, precis som vi slutat tro på att kungar fått sin makt av gud, behöver släppa idén att utdelning till ägare av aktiebolag ska prioriteras före alla andra intressen. Den kan lika gärna ses som en utgift ett framgångsrikt företag ska minimera till förmån för exempelvis maximering av de anställdas lön eller nyttoskapande för lokalsamhället.

Västvärlden motarbetar

När aktiebolag först introducerades fick de tidsbegränsade tillstånd för att genomföra något specifikt, som att bygga en kanal. I sin nuvarande form har de funnits sedan mitten av 1800-talet. Men nya tider kräver nya villkor och organisationsformer. Det är, till exempel, fullt möjligt att med ett politiskt beslut ändra den svenska aktiebolagslagen så att hänsyn till miljö och människor måste prioriteras över att skapa vinst åt ägarna. I utkast till en EU-lag om företags ansvar fanns ganska långtgående förslag i den riktningen, men starka särintressen har lyckats vattna ur det och sabotera processen. Och på FN-nivå pågår sedan 2014 ett arbete med att ta fram ett juridiskt bindande regelverk för att hålla företag ansvariga om de kränker mänskliga rättigheter eller förstör miljön (binding treaty). Medan länder i syd driver på, motarbetar västvärlden processen. 

De rika ländernas tröghet står i bjärt kontrast till deras handlingskraft när det gäller att ingå mellanstatliga handels- och investeringsavtal som ger utländska företag ensidig rätt att stämma länder, om de fattar demokratiska beslut som syftar till att exempelvis skydda miljön eller människors hälsa, som kan antas minska värdet på företagens vinster. Sydafrika har valt bort sådana avtal eftersom de inte gav landet några fördelar utan bara risk för stora kostnader. Och tålamodet börjar tryta även i väst. EU-kommissionen samt ett antal medlemsländer vill lämna energistadgefördraget, som tillåter fossilbolag att stämma stater och därmed lägger en våt filt över klimatomställningen.

Näringslivets roll

Framgångsrikt hållbart företagande bygger mer på samarbetskraft än konkurrenskraft. Ett exempel är det bayerska familjeföretaget Neumarkter Lammsbräu som bryggt öl i 400 år. På 1970-talet valde familjen att satsa på ekologisk produktion och tog initiativ till ett nätverk av leverantörer i regionen. Dessa säljer sina råvaror till bryggeriet även de år de skulle få bättre betalt någon annanstans. I gengäld betalar Lammsbräu ett rimligt pris de år marknadspriserna är lägre. Lammsbräu har också bidragit till att ta fram en bokföringsmetod som syftar till att lyfta värdet av social och ekologisk nytta i livsmedelsproduktion, som den tyske entreprenören och ekolantbrukaren Christian Hiss tagit initiativ till.

Det är en myt att små och medelstora företag vill växa till varje pris. En tysk forskningsrapport visar att många sådana företag hellre satsar på kvalitet och lokal förankring samt på att ge medarbetarna rimlig balans mellan arbete och privatliv. Ett exempel är ett sydtyskt företag som tillverkar möbler som håller i generationer. För att öka sin produktion skulle de behöva använda trä från yngre träd, av sämre kvalitet, och då skulle deras affärsidé falla. 

Ännu ett exempel på samhällsnyttigt företagande är den amerikanska företagsformen benefit corporation. Dessa företag fungerar på samma sätt som konventionella bolag, men med högre krav på samhällsansvar och transparens. De ska inte bara ge ekonomisk vinst utan även göra social och ekologisk nytta. Detta är ett konkret utslag av ambitionen att bredda syftet med företagande och se till att alla intressenter (stakeholders) får inflytande i företag som påverkar dem. Även Italien har en liknande företagsform. Delstaten Oregon och flera amerikanska städer, däribland Los Angeles och Philadelphia, främjar benefit corporations genom att ge dem fördelar vid upphandling eller skattelättnader. 

Så kan demokratiska församlingar bidra till att hjälpa näringslivet tillbaka till sin rätta roll i samhället: att skapa hållbart välstånd för alla, inte bara några få. Offentligägda bolag kan också, rätt skötta, ge stor allmännytta. Exempelvis har det kommunala energibolaget i Linköping utvecklat biogasteknik i världsklass, eftersom ägarna såg nyttan på lång sikt.

Rikare samhälle

Men organisationsformen i sig garanterar inte att företag agerar hållbart. Mejerijätten Arla är formellt ett producentkooperativ. I västra Kurdistan, Rojava, däremot präglas de många självstyrande små kooperativen av direktdemokrati, jämställdhet och ekologisk hänsyn. De är en viktig del i samhällsbygget. Även i Sverige krävs organisering och handling på gräsrotsnivå för att värna den alltmer urholkade politiska demokratin och erövra den ekonomiska demokrati som vi aldrig haft. Fler demokratiskt styrda företag behövs men samhällsnyttig verksamhet behöver inte nödvändigtvis bedrivas inom företag eller ens penningekonomin. Matvärn är ett sådant initiativ, som för samman människor som vill och kan producera mat, helt utanför stat och marknad.

Förändringen behöver komma både uppifrån och nerifrån, som exemplen ovan visar. Det krävs politisk fantasi och mod. Men makt och resurser kan omfördelas om våra folkvalda får vårt stöd. Och ju fler som tar saken, företagandet, i egna händer, desto rikare blir både näringslivet och livet i stort, i ordets bästa bemärkelse.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV