Väl tajmat till de årliga klimatkonferenserna kommer varje år en rapport från Global carbon project som beräknar hur stora utsläppen är från markanvändning samt förbränning av fossila bränslen. Någon brant nedgång – som IPCC:s kurvor kräver för att vi ska klara Parisavtalets temperaturmål, är inte i sikte. De sammanlagda utsläppen når ett nytt rekord och landar på 41,6 Gt koldioxid. Det är runt två procent över 2023 års nivå.

Orsaken, enligt en analys av klimatforskarna Zeke Hausfather och Pierre Friedlingstein, publicerad i Carbon brief, är delvis de stora bränder i Sydamerika som kan kopplas till avskogning och skogsförstörelse. Men också att utsläppen av koldioxid spås öka globalt med runt 0,8 procent från fossila bränslen i år. I Indien ökar utsläppen kraftigt (med 4,6 procent). Men också i Kina som står för 32 procent av de globala utsläppen har utsläppen ökat, om än mindre (0,2 procent). I Europa och USA har de istället minskat med 3,8 respektive 0,6 procent. Men även om det skett en ökning av de totala utsläppen från fossila bränslen, har de nått en platå sett över det senaste årtiondet, enligt forskarna.

”Ett tecken på att världen gör vissa blygsamma framsteg när det gäller att ta itu med utsläppen”, skriver de i Carbon brief.

Kolsänkan har återhämtat sig

Forskarna konstaterar samtidigt att med den nuvarande utsläppstakten kommer vi att ha förbrukat kolbudgeten för målet om att begränsa uppvärmningen med 1,5 grader jämfört med förindustriella nivåer inom sex år (med 50 procents chans). Koldioxidbudgetarna för att begränsa uppvärmningen till 1,7 grader och 2 grader skulle på samma sätt vara förbrukade om 15 respektive 27 år.

Utifrån hur kolsänkan utvecklats under 2024 kommenterar de också spekulationer som skapat stora rubriker den senaste månaden: Att den globala kolsänkan på land skulle vara på väg att kollapsa efter att en studie visat att skogarnas och markernas nettoupptag av koldioxid blev betydligt mindre förra året, något som skulle få katastrofala effekter då den tar upp runt 26,5 procent av utsläppen.

”Även om kolsänkan på land var ganska svag 2023 – vilket fick vissa att spekulera i att den kan vara på väg mot kollaps – verkar den till stor del ha återhämtat sig tillbaka till nära sin genomsnittliga nivå under det senaste decenniet 2024 när El niño-förhållandena har försvunnit,” skriver forskarna.

El niño är ett återkommande väderfenomen som driver upp den globala genomsnittstemperaturen.

Världens hav tar upp runt 29 procent av de globala utsläppen – till priset av ökad försurning. Den kolsänkan har varit relativt konstant sedan 2016, skriver forskarna.