Radar · Inrikes

Färre brott och mer plugg när unga män fick KBT

Kan kognitiv beteendeterapi bidra till att göra unga män mindre benägna att begå brott och mer närvarande i skolan? Det tror ekonomiprofessorn Jens Ludwig.

Kognitiv beteendeterapi (KBT) kan få tonårspojkar och unga män att bli mindre brottsbenägna och mer närvarande i skolan.
Det säger ekonomiprofessorn Jens Ludwig som granskat tre amerikanska studier.

De randomiserade kontrollerade studierna bygger på försöksprogram genomförda på skolor i socialt utsatta områden och i ett ungdomshäkte i Chicago åren 2009–2014.

I programmen med mellan 2 000 och 2 700 deltagare vardera ingick slumpvis utvalda tonårspojkar. De fick delta i övningar och grupparbeten influerade av kognitiv beteendeterapi med syfte att lära dem att bättre kontrollera sin ilska. Detta genom att ta längre tid på sig att fatta beslut, och därmed minska sannolikheten för att de skulle ta till våld i trängda situationer.

Jens Ludwig, ekonomiprofessor vid University of Chicago som forskar på förebyggande arbete mot vapenvåld, har för SNS (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle) räkning sammanfattat resultaten i en ny rapport.

Goda resultat

Programmen tycks ha haft stor inverkan på både skolresultat och brottslighet.

Bland deltagarna i skolprogrammen gick antalet gripanden ned med 28–35 procent och gripanden i samband med våldsbrott minskade med 45–50 procent. Andelen elever med fullständiga betyg ökade samtidigt med 12–19 procent.

I det tredje programmet, som genomfördes vid ett ungdomshäkte, minskade andelen som låstes in på nytt med 21 procent.

– Stora statistiskt signifikanta nedgångar för ett väldigt billigt beteendevetenskapligt program, säger Ludwig vid ett seminarium i Stockholm på torsdagen.

Programmen kostade under 20 000 kronor per deltagare. Enligt professorn var den ekonomiska vinsten för samhället mellan fem och trettio gånger större beroende på hur kostnaderna för brottsligheten beräknas.

Passar Sverige

Konceptet, som går under namnet BAM (Becoming a man) byggdes efter utvärdering ut till att omfatta mer än 100 skolor i Chicago och Boston.

– En anställd på ungdomshäktet sa till mig att ”20 procent av ungdomarna här inne är farliga på riktigt. Till de övriga 80 procenten säger jag alltid att, om jag kunde ge er tillbaka tio minuter av ert liv så skulle ingen av er vara här”.

Jenny Kärrholm, forsknings och utvecklingsdirektör på Statens institutionsstyrelse (Sis), deltog i en paneldiskussion i samband med seminariet.

– Programmen verkar extremt effektiva och med en metod som är enkel nog att implementera utan investeringar och dyra verktyg. Det triggar min nyfikenhet och jag ser fram emot att diskutera detta vidare med mina kollegor.