Radar · Politik

Oenighet om public service-utredningen – men fortsatt brett uppdrag

Kulturminister Parisa Liljestrand får betänkandet från Public service-kommittén ordförande Göran Hägglund.

Public service ska ha ett fortsatt brett uppdrag som är fredat från politisk detaljstyrning, det konstaterar public service-kommittén som idag lämnar över sitt betänkande till regeringen. Men det har samtidigt funnits en rad frågor där ledamöterna varit oeniga, både om pengar och uppdraget som sådant.

Betänkandet som kommittén lämnade över under måndagen handlar om hur uppdraget för public service-bolagen (SVT, SR och UR) ska vara formulerat under nästa sändningstillstånd, som sträcker sig mellan 2026 och 2033. På förhand har det förekommit en hel del spekulation om att kommittén ska ha varit djupt splittrad och att det förberetts en ”slakt” när det gäller tilldelade medel.

Göran Hägglund, ordförande för kommittén, berättar under en presskonferens att det dock funnits en större enighet ”än man kunnat föreställa sig”, bland annat om de stora dragen, som att public service ska ha ett brett programutbud och att verksamheten inte ska detaljregleras. 

Däremot har flera av ledamöterna (S, V, MP och C) lämnat in reservationer på flera av förslagen. Reservationerna handlar bland annat om att man motsäger sig en utredning kring att slå samman de olika public service-bolagen till ett. Reservanterna vill också tilldela mer pengar än vad majoriteten föreslår. 

Uppräkning av medlen minskar

Som förslaget är formulerat nu ser det ut att bli en mindre uppräkning av medlen än vad bolagen hade ansökt om. För 2026 skulle det handla om en höjning med 3 procent, medan det mellan 2026 och 2031 skulle bli en 2-procentig höjning. För 2031-33 skulle anslagen endast höjas med 1 procent. (Fram tills nu har uppräkningen legat på 2 procent.)

SVT:s vd Hanna Stjärne säger i en skriftlig kommentar att det är ”häpnadsväckande och faktiskt helt unikt i modern tid” att kommittén inte har kommit överens. Hon är också bekymrad över de låga uppskrivningarna som föreslås. De tar inte ”tillräcklig höjd för SVT:s kraftigt ökande kostnader för bland annat säkerhet och beredskap”, skriver hon. 

”Säkerhetsläget i Sverige och vår omvärld är det allvarligaste sedan andra världskriget. SVT genomför just nu ett omfattande sparprogram, men med det nuvarande förslaget kommer det inte räcka. Rent krasst innebär det mindre pengar till journalistik och tv-program, i en tid när det behövs mer än någonsin”, avslutar hon. 

Ledamöterna som reserverat sig har också invändningar på formuleringen att ”textanvändningen går för långt”, det vill säga att public servicebolagens användning av text på sina sajter skulle ha en stor påverkan på andra medier. Bland annat tidningsutgivarna har tidigare kritiserat den omfattande textningen från bolagen då de menar att det blir ett gratisalternativ som konkurrerar ut tidningar som allmänheten prenumererar på.

Majoriteten i Public service-kommittén anser också att Public service-bolagen ska vara återhållsamma när det gäller närvaro på externa plattformar (tidigare har formuleringen varit ”bör”). Detta håller S, V, MP och C inte med om.

Befarar stora besparingar

I en debattartikel i DN under måndagen skriver de kulturpolitiska företrädarna för de fyra partierna att oenigheterna uppstått mycket sent i utredningsarbetet ”som en konsekvens av Tidöpartiernas interna förhandlingar”, och att det är därför det finns så många reservationer. 

Framför allt är partierna kritiska till tilldelningen av medel. ”Public serviceföretagen har redan genomgått omfattande sparpaket. Både SVT och SR har sagt upp personal det senaste året. Uppskattade program och hela redaktioner har avvecklats”, skriver de och fortsätter: 

”Nu befarar vi att public serviceföretagen tvingas göra stora besparingar i programverksamheten.”

De är också kritiska till en ändring som Tidöpartierna gjort i det så kallade speglingsuppdraget, om att public service ska spegla hela Sverige. Partierna ”delar inte Tidöpartiernas slutsats om att jämställdhets- och mångfaldsperspektivet inte längre ska vara ett villkor”, skriver de i DN. 

Majoriteten menar å sin sida att detta redan finns med i public service-lagen.

Närmast ska betänkandet skickas ut på remiss under ungefär tre månader. Därefter ska regeringen arbeta fram en proposition som ska lämnas till riksdagen innan nästa sommar. 

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV