Ridsporten har hamnat i fokus den senaste tiden – i ett ovanligt sammanhang, där den jämförs med tjurfäktning efter avslöjanden om hur hästar plågas. ”Tystnadskulturen” inom sporten gjorde att en officiell representant försökte stoppa en publicering i tidningen Ridsports medier.
Debatten om hur hästar behandlas inom ridsporten tog fart i slutet av förra året när danska TV2 visade en dokumentär om dressyrstjärnan Andreas Helgstrand och hans anläggning Helgstrand dressage i Danmark. En reporter som tagit anställning som hästskötare filmade med dold kamera hur hästar systematiskt misshandlades, piskades och reds med oläkta sår efter sporrar. Skadorna doldes för besökare med hjälp av skokräm och hästtäcken. Efter avslöjandet blev landslagsstjärnan avstängd och polisanmäld.
Svenskar aktiva inom sporten tog avstånd från djurplågeriet i sociala medier och många påtalade att sådant inte händer i Sverige. Men några veckor senare avslöjade Aftonbladet hur hästar piskades och plågades på ett av Sveriges största inridningsstall. Hästskötare berättade att vissa svenska ryttare tränade sina hästar med våldsamma metoder.
Enligt tidningen Ridsport ställde Dagens Eko allt på sin spets med frågan: ”Är det moraliskt försvarbart att hålla på med ridsport?”. Frågan diskuterades i avsnittet Danska dressyrskandalen – därför jämförs ridsporten med tjurfäktning, som sändes 8 januari.
Kontaktades av förbundet
Vad som är en god hästvälfärd och hur ridsporten kan förändras diskuterades nyligen i Ridsportpodden, som görs av tidningen Ridsport med systrarna Emilia och Cecilia Bergåkra. De tog avstamp i Aftonbladets avslöjande om det svenska utbildningsstallet, utan att nämna några namn eller på något sätt ”närma sig förtal eller uthängning av några enskilda personer inom ridsporten”, skriver chefredaktör Catharina Hansson. Trots det blev systrarna kontaktade av en representant för Svenska Ridsportförbundet, med en uppmaning om att ta bort vissa delar av innehållet i podden.
”Från tidningen Ridsports sida ser vi allvarligt på att en av förbundets representanter gör påtryckningar om att avpublicera innehåll hos oss och kontaktade Svenska Ridsportförbundets generalsekreterare Johan Fyrberg för att få svar på flera frågor”, skriver Catharina Hansson.
Generalsekreterare Johan Fyrberg svarar att det måste ha varit ett missförstånd.
– Man har missförstått sin roll och förbundets roll. Jag har haft samtal med berörda. Som representant för förbundet kan man aldrig uppmana media att ta bort publiceringar, säger han till Ridsport.
Ifrågasatt lojalitet
Chefredaktör Catharina Hansson berättar att medarbetare fick höra att lojaliteten inte kan vara större till tidningen Ridsport än förbundet. Hon ifrågasätter om lojalitet med landslaget och Svenska Ridsportförbundet innebär att man inte bör yttra sig i media.
– Vi ska ha trygghet för alla att diskutera frågor offentligt, både i media och utanför, svarar Johan Fyrberg.
Systrarna Bergåkra uttalar sig också i tidningen:
– Vi vill vara goda förebilder och inte smutskasta någon annan i branschen. Men en tystnadskultur kommer inte att föra hästvälfärden eller vår bransch framåt! För oss är det viktigt att kunna prata om händelser som denna på ett nyanserat sätt och utgå från hur man i framtiden ska kunna göra det bättre.
Cecilia Bergåkra kommenterar att hon står bakom Svenska Ridsportförbundet som medlem och kommer fortsätta känna den gemenskapen.
– Vår önskan är att vi bli fler som står enade för god hästvälfärd och jag tror att vårt engagemang är positivt för hela vår generation. För mig är Ridsportförbundet ett VI, inte DOM, säger hon till tidningen Ridsport.
Chefredaktör Catharina Hansson påpekar att det finns starka mekanismer som upprätthåller en tystnadskultur inom sporten, som förhindrar ”att vi gör upp med avigsidorna, vare sig det handlar om sexuella övergrepp eller brott mot hästvälfärden”.
