Radar · Inrikes

LO: 67 industriarbetare tjänar lika mycket som en topp-vd

LO:s ordförande Susanna Gideonsson vill se en förändrad skattepolitik för att minska inkomstskillnaderna.

LO:s senaste rapport om maktelitens inkomster i Sverige visar att det går 67 industriarbetarlöner på en svensk topp-vd:s samlade inkomster.
– Det måste inte vara så här, säger LO:s ordförande Susanna Gideonsson.

Varje år ger LO ut en rapport om maktelitens inkomster. Den visar att det nästan aldrig varit så stor skillnad på en vanlig industriarbetarlön och en topp-vd:s inkomster. Rekordet sattes år 2022, då det gick 69 arbetarlöner på en vd-inkomst. Men ser man tillbaks till 1980 så syns en extrem ökning. Då gick det bara 9 arbetarlöner på en topp-vd:s inkomster. 

”Inkomstskillnaderna har ökat snabbare i Sverige än i något annat jämförbart land under de senaste decennierna”, skriver LO i sin sammanfattning och ger en viktig delförklaring: de rikaste i samhället tjänar allt större summor på det kapital de äger, samtidigt som arbetslösheten ökat och försäkringssystemen vid arbetslöshet och sjukdom urholkats.

En heltidsarbetande industriarbetare tjänar ungefär 34 000 kr i månaden idag, medan den genomsnittliga inkomsten för en vd på ett av Sveriges största företag alltså ligger på omkring 2,3 miljoner per månad.

–  Det måste inte vara så här. Fler måste bidra för att Sverige ska fungera. Vi vill se ett slut på extrema VD-ersättningar och utdelningsfester på vanligt folks bekostnad. Vi vill se en skattepolitik där även de rikaste bidrar efter förmåga till hela Sveriges välfärd, säger LO:s ordförande Susanna Gideonsson i ett pressmeddelande

Rapporten har inkluderat arbetsinkomst och inkomst av kapital för 200 personer inom näringsliv, politik, ekonomi och andra samhällsområden och näringslivseliten representeras i rapporten av vd:ar på 50 av Sveriges största företag.

LO:s förslag på lösningar innehåller bland annat en skattereform där bland annat kapitalinkomster, banker och förmögenheter beskattas hårdare. De vill också se att ersättningarna i försäkringssystemen höjs och att välfärden stärks. ”Välfärden bidrar i hög grad till att minska ojämlikheten, men de senaste decennierna har ett underskott vuxit fram. I år är läget exceptionellt på grund av kostnadskrisen”, skriver LO.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV