Radar · Inrikes

Lägre förtroende för svenska medier i utsatta områden

Ahmed Abdirahman.

Förtroendet för svenska nyhetsmedier är betydligt lägre bland personer med utländsk bakgrund som bor i utsatta områden än bland personer som bor i övriga Sverige. Det visar en opinionsundersökning gjord av Indikator opinion på uppdrag av Järvaveckan research.

I rapporten Förtroende för medias rapportering och synen på religiösa grupper beskriver Järvaveckan bland annat hur åsikterna bland personer boende i de områden som av polisen definierats som ”utsatta områden” skiljer sig från personer boende i övriga Sverige. Skälet till att göra liknande rapporter är enligt Järvaveckan att ”bryta ytterligare ett slags utanförskap, nämligen det som uppstår när många har bestämda uppfattningar om områden och befolkningsgrupper utan att egentligen få sig en bredare bild av verkliga förhållanden”.

I opinionsundersökningen tillfrågades drygt 3000 personer boende i så kallade utsatta områden om deras åsikter i en rad frågor. För att kunna jämföra fick sedan 1000 personer boende i övriga Sverige samma frågor. 

När det gäller förtroendet rent allmänt för nyhetsmedier så syns ett större förtroende bland de som bor i övriga Sverige. Där svarar 52 procent att de har ganska stort eller mycket stort förtroende för medierna. Motsvarande siffra för boende i utsatta områden är 46 procent. Tittar men närmare på svaren från de som bor i utsatta områden så syns en större skillnad: bland de med svensk bakgrund har 52 procent mycket eller ganska stort förtroende, medan bara 41 procent av de med utländsk bakgrund har det. (Med utländsk bakgrund menas de som antingen är födda i ett annat land eller har två föräldrar födda i ett annat land.)

De med utländsk bakgrund boende i utsatta områden är också den grupp som i högst grad svarar att de har mycket lite förtroende för svenska nyhetsmedier: 28 procent, jämfört med 17 procent i övriga Sverige. 

”Oroande”

– Förtroendet för svenska nyhetsmedier är en grundpelare i vår demokrati. Att det varierar beroende på boendeort och bakgrund är oroande. Det är viktig att skapa en dialog mellan nyhetsmedierna och de grupper som har lägre förtroende för att försöka stärka förtroendet och tilliten, säger Ahmed Abdirahman, vd och grundare av Järvaveckan, i ett pressmeddelande.

Undersökningen ställde också en rad frågor kring om man anser att medierna rapporterar om olika ämnesområden på ett korrekt och opartiskt sätt, såsom till exempel rapporteringen från kriget mellan Israel och Hamas, situationen för civilbefolkningen i Gaza, situationen för civilbefolkningen i Israel och kriget mellan Ryssland och Ukraina. 

Mönstren kändes igen från den övergripande frågan, med att personer med utländsk bakgrund i utsatta områden generellt sett kände lägre förtroende. Särskilt tydligt var det i frågan om rapporteringen om kriget mellan Israel och Hamas, där hela 32 procent kände mycket litet förtroende för mediernas rapportering, jämfört med 10 procent av de boende i övriga Sverige. 

Lågt förtroende för rapportering om islamofobi

En annan fråga där det fanns stor skillnad i förtroendet för media gällde islamofobi. Bland de som bor i övriga Sverige hade 29 procent mycket stort eller ganska stort förtroende för medias rapportering om islamofobi och 29 procent mycket eller ganska litet förtroende. Bland de med utländsk bakgrund i utsatta områden var det bara 18 procent som kände mycket eller ganska stort förtroende för denna typ av rapportering, medan 47 procent kände mycket eller ganska litet förtroende.  

”Detta signalerar att de med utländsk bakgrund i utsatta områden har en starkt negativ syn på nyhetsmediers rapportering om islamofobi”, konstaterar rapporten. 

Med rapporten hoppas Järvaveckan inspirera till att utforska ämnena mer grundläggande.

”Genom att förstå vad som ligger bakom de identifierade skillnaderna och mönstren kan vi arbeta mot att skapa ett förtroendeingivande medielandskap för alla medborgare i Sverige”, skriver Ahmed Abdirahman i förordet. 

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV