Det rör sig om områden som tidigare har varit våtmark men som har dikats ut. Arbetet med att återställa våtmarker har pågått under två decennier och har hittills kostat runt 400 miljoner kronor, där Estland även har fått bidrag från olika EU-fonder och program som Life, rapporterar Eurovision, ett nyhetssamarbete mellan europeiska public service-bolag.

– Arbetet med att återställa våtmarker är finansierat av EU:s skattebetalare eftersom våtmarker skapar möjligheter för väldigt viktiga ekosystem, säger Antti Tooming, som arbetar med biodiversitet och miljöskydd på Klimatdepartementet i Estland.

Han berättar att våtmarker och myrar har en viktig funktion som kolsänkor men att de bara fungerar när de är våta, vilket gör återställandet så viktigt. Torrlagda våtmarker och områden som tidigare har varit torvtäkter är också benägna att drabbas av bränder, vilket i sin tur släpper ut koldioxid och förorenar luften.

Mest statlig mark

Estland har runt 1,38 hektar med utdikade områden, men alla våtmarker kommer inte att återställas utan bara en del, mestadels på statlig mark. Planen är att återställa 25 000 hektar våtmark fram till 2050.

Oftast behöver inte miljövårdarna göra så stora ingrepp för att återställa våtmarkerna, utan det sköter naturen själv. Återställande märks inte så mycket förutom för människor som bor eller äger land i närheten, skriver Eurovision.

Antti Tooming berättar att myndigheterna samarbetar med berörda parter, samtidigt som de återställda våtmarkerna kommer att utgöra områden för hotade arter som svart stork och tjäder.