Radar · Mänskliga rättigheter

Amnesty: Våldsutsatta i Sverige har svårt att få rättvisa

Amnesty uppmanar regeringen och polisen att ytterligare förstärka arbetet mot brott i nära relationer, våldtäkt mot vuxna och brott mot barn.

Sverige granskas i veckan av Europarådets expertgrupp Grevio, som har till uppgift att övervaka efterlevnaden av den europeiska konventionen gällande våld mot kvinnor. I en ny rapport visar Amnesty att primärt kvinnor i Sverige som utsätts för våld och våldtäkt har svårt att få rättvisa, upprättelse och stöd.

I Sverige utsätts varje år hundratusentals, främst kvinnor och barn, för brott i nära relation och allvarliga sexualbrott. Den 12–16 februari gör Europarådets expertgrupp Grevio en granskning av hur Sverige efterlever Istanbulkonventionen, vars syfte är att förebygga och bekämpa våld mot kvinnor.

I samband med besöket i Sverige släpper Amnesty en skuggrapport och skriver i ett pressmeddelande att kvinnor i Sverige som utsätts för våld i nära relationer och våldtäkt har svårt att få upprättelse och stöd.

– Mäns våld mot kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem i Sverige och ska bekämpas med full kraft. Att kvinnor utsätts för misshandel och våldtäkt påverkar deras liv på så många plan och samhället måste finnas där för var och en av dem som söker rättvisa, stöd att lämna en våldsam partner eller som behöver traumabehandling efter våldtäkt. Det är en fråga om mänskliga rättigheter, säger Katarina Bergehed, sakkunning på Amnesty Sverige.

Utredningens roll för lagföring

Människorättsorganisationen pekar på att för att förbättra arbetet med “särskilt utsatta brottsoffer” beslutades 2019 om tre primära åtgärder: fokus på att implementera effektiva arbetsmetoder för att öka lagföringen, att säkra bevisning i ett tidigt skede och förstärkning av resurser, cirka 350 nya medarbetare.

I sin uppföljning har Amnesty intervjuat representanter på sex av de sju polisregionerna och fann brister som att det första förhöret med målsägande ofta inte sker i anslutning till det påstådda brottet och att polisen sällan videofilmar målsägandes första vittnesmål, som ofta innehåller värdefull information.

Enligt Katarina Bergehed måste polisens utredningar bedrivas ”skyndsamt, metodiskt och hålla hög kvalitet så att brotten kan lagföras” – det är avgörande för brottsoffrens möjlighet att få rättvisa.

”Polisens arbete måste stärkas”

Efter ett inledande positivt år 2020, som visade på kortare utredningstider, ökad lagföring och minskat antal ärenden som var öppna i över ett år, har utvecklingen avstannat eller gått i negativ riktning, skriver Amnesty, som uppmanar regeringen och Polismyndigheten att det intensifierade arbetet fortsätter.

– Brott i nära relation, våldtäkt mot vuxna samt vålds- och sexualbrott mot barn utgör cirka 40 procent av alla polisanmälda våldsbrott. Vi ska inte tillbaka till situationen som den var innan polisen beslutade att höja sin ambitionsnivå. Tvärtom, polisens arbete måste stärkas ytterligare. Allt annat är ett oacceptabelt svek mot dem som utsätts, säger Katarina Bergehed i pressmeddelandet.


I en tidigare granskning av Grevio fick Sverige kritik för att inte psykologstöd och traumabehandling fanns tillgängligt i hela landet.