Rovdjurskonferensen i Järvsö anordnades av Världsnaturfonden (WWF) och Naturskyddsföreningen för att öka förståelsen för våra rovdjur och olika ståndpunkter gällande vilthanteringen.

– Det var kul, vi är nöjda, säger Benny Gäfvert, rovdjursexpert på WWF när Syre når honom på telefon, på väg hem från konferensen.

– Det känns som en start på en process, ett steg i rätt riktning, säger Benny Gäfvert och forstätter: 

– En boost på väg till att nå bättre samtalsklimat och utrymme för dialog i den här frågan. 

Han tycker att det har varit trevlig stämning på konferensen, öppen och trygg, även om inledningen var lite trevande. Han tycker att mötet mellan de olika ståndpunkterna gick bra och att alla på scenen gjorde ett bra framförande och kompletterade varandra i de olika frågeställningarna 

– Det kändes som en framåtdrivande ambition och det var det jag försökte lyssna på mer än sakfrågorna, hur de olika aktörerna agerade på varandras svar och synpunkter.

”Stor vördnad”

Det var den första dagen, 11 april, som avslutades med ett samtal mellan representanter för Jägareförbundet, Ekologiska lantbrukarna, Svenska Rovdjursföreningen, Svenska samernas riksförbund, Naturskyddsföreningen och WWF. Bland annat diskuterades kulturkrockar, AI och skyddsjakt. Mikael Samuelsson, vice ordförande Jägareförbundet kommenterade att rovdjuren förlorar på att skyddsjaktsbeslut överklagas, eftersom acceptansen går ner. 

– Det finns kanske bättre lösningar än bössan, men jag är inte så intelligent, kontrade Matti Blind Berg, ordförande Svenska samernas riksförbund, som efter panelsamtalet kommenterades vara lite av en ståuppkomiker.

Beatrice Rindevall, ordförande för Naturskyddsföreningen, svarade att hon förstod att det är helt olika förutsättningar för samer och lantbrukare. Erika Olsson, ordförande Ekologiska lantbrukarna, påpekade svårigheterna med naturbetesmark. 

– Jag känner en stor vördnad för de stora rovdjuren, men det blir en vanmakt när jag inte har medel att freda mina djur. 

Hon konstaterade att bidragen som ges för förebyggande åtgärder inte räcker för arbetsinsatsen. Magnus Orrebrant, ordförande Svenska Rovdjursföreningen, lyfte att nuvarande regeringen har stoppat ansökningarna till EU för bidrag till ersättning.

– Det går åt helt fel håll.

Vargar och tigrar

Gustaf Lund, generalsekreterare på WWF, jämförde vargfrågan med WWF:s arbete med tigrar i Indien. Han konstaterade att tigrar är mycket besvärliga grannar, som attackerar både människor och boskap. Ändå har antalet tigrar ökat från runt 2 000 till närmare 5 000. En avgörande skillnad är att tigern är omvurmad och en symbol för styrka, medan vargen bara kommit ut som ”bad guy” vilket påverkar resultatet mycket, menar Gustaf Lind.

Flera var överens om att attityder spelar en stor roll. Oklarhet i rovdjursförvaltningen med olika siffror, miniminivåer och referensnivåer har också stor betydelse. Det skulle underlätta mycket om målen var tydliga och det kunde lämnas gemensamma önskemål till politikerna. Betrice Rindevall, Naturskyddsföreningen, nämnde forsatta rundabordssamtal och Mikael Samuelsson, Jägareförbundet pratade om vikten av att bygga förtroende och respekt. 

– Vi måste vara ärliga, tydliga och undvika populism, för det växer åt andra hållet.

För eller emot varg

Samtalet leddes av vetenskapsjournalisten Henrik Ekman, som avslutningsvis berättar att han brukar få frågan om han är för eller emot varg och kontra med om den som frågar är för eller emot hare, eller koltrast. 

– Man kan inte vara för eller emot ett djur.

Han menar att det viktigaste är att det finns en vargstam och en acceptans. Hur många vargar vi har i Sverige spelar mindre roll. 

Den andra konferensdagen 12 april, möttes politikerna Elin Nilsson (L), Anders Karlsson (C), Malin Larsson (S) och Emma Nohrén (MP). De var överens om att de helt enkelt ville vara överens i frågan, vilket långt ifrån alltid gäller i politiken. 

– Tiden är nu, ju närmare ett val man kommer, desto peakigare blir frågorna, kommenterade Malin Larsson (S). 

Benny Gäfvert på WWF tror att det kan bli fler konferenser framöver. Han konstaterar att det har tydliggjorts att Sverige har väldigt mycket kunskap i de här frågorna och även om man alltid vill veta mer är det inte där som utmaningarna finns, utan i att få de olika sidorna att samverka på ett bra sätt. 

– Det här att ha respekt för varandras syn på frågan lyfts mer och mer som en viktig del i att kunna prata om den här saken. 

– Det hade varit roligt att ha ett gemensamt uttalande från de här aktörerna, men det kanske vi får till nästa gång, för jag hoppas och tror att det blir en uppföljning på något sätt i sinom tid, säger Benny Gäfvert.