Startskottet var avslöjandet om djurplågeri på danske ryttaren Andreas Helgstrands stall i slutet av förra året. Svenska ryttare tog avstånd och kommenterade att sådant inte händer i Sverige. Men sedan kunde Aftonbladet avslöja hur även svenska hästar plågades i ett stort inridningsstall och i mars publicerade tidningen vittnesmål om hur en svensk elitryttare piskade sina hästar. Det var Douglas Lindelöw som snart trädde fram. Aftonbladet rapporterade att han skrev på Instagram: 

”Jag är naturligtvis inte ofelbar men står fast vid att vår skötsel och träning av hästar utförs med högsta respekt och i enlighet med etablerade normer och regelverk. Det har inspektioner från myndigheter bekräftat genom åren.”

Ett liknande svar ger Patrik Kittel, efter att först ha duckat för Expressens frågor om hans häst Touchdowns blåa tunga under OS. 

”Jag står för hur jag rider. Vi har veterinärer och stewarts på plats, hästar och utrustning kollas innan och efter ritten, och ingen har haft något att anmärka”, skriver han till tidningen.

Att hästar får blåa tungor under tävlingar har uppmärksammats återkommande sedan Aftonbladets publiceringar i mars med bilder från olika arenor på flera elitryttare och deras hästar. ”Patrik Kittels häst tappade syret i tungan”, var en av rubrikerna.

Efter nya bilder på hästars blåa tungor under OS togs fleras ryttare in på förhör och fick en muntlig varning. Göran Åkerström, chefsveterinär på internationella ridsportförbundet säger till Göteborgs-posten:

– Vi har också informerat samtliga förbundskaptener igen med ett tydligt budskap att man inte ska rida med för hård hand under en längre period eftersom att de då riskerar att påverka blodcirkulationen i tungan negativt.

Hästarnas välfärd viktigast

Johan Fyrberg, generalsekreterare för Svenska ridsportförbundet, kommenterar bilden på Patrik Kittels häst under OS till Expressen.

– Vi ska inte ha blåa tungor i dressyrsporten. Det ska inte förekomma, det är inget vi eftersträvar. Hästens välfärd går före allt annat. 

Han påpekar att internationella ridsportförbundet FEI behöver titta närmare på hur ärenden om hästarnas välfärd hanteras. 

– Det handlar om hela hästvälfärdsfrågan. Vi måste alltid ha hästvälfärden högst på agendan, det handlar om ridsportens trovärdighet och om sportens fortsatta utveckling. Och överlevnad i bemärkelsen att finnas med i sammanhang som dessa, det vill säga OS, säger han till Expressen. 

Tidningen Ridsport skriver att ryttarna som varnats under OS efter FEI:s egna bilder på blå tungor i en del av ett nytt rigoröst kontrollsystem.

Chefredaktör Catharina Hansson tycker det är bra att ridsporten har kritiserats mer den sista tiden. 

– Jag tror att det är absolut nödvändigt. Det är klart att man blir ledsen för att det finns någonting att avslöja. Men man blir inte ledsen för att det avslöjas, utan det är väldigt bra att det kommer upp. Det är fantastiskt med den debatten som vi har, säger hon. 

Varför tror du att det uppmärksammas mer nu?

–  Att det uppmärksammas så mycket i Sverige tror jag är en följd av att Sverige har varit otroligt framgångsrika ända sedan OS i Tokyo. Men det är inte bara därför. Det här är någonting som pågår i hela världen. 

Ständig utveckling

Catharina Hansson påpekar att ridsporten att ridsporten har varit i ständig utveckling ”sedan alltid, så länge människor har hållit på med djur och hästar”. 

– Eftersom jag har varit med sedan Hedenhös i ridsportvärlden så har jag sett vad som hände vid VM 1990, när det var en stor barreringsskandal som förändrade jättemycket när det gäller ridsporten. Även inom dopingfrågor var det en mindre revolution då. Senare har det kommit andra skandaler och avslöjanden som också har fått saker att förändras.

Hon ger exempel på när den tyske hopparen Ludger Beerbaum för två år sedan ertappades med att ha tränat sina hästar med till synes otillåtna metoder, men hur det sedan visade sig att det fanns ett svängrum i det tyska reglementet, som snabbt rättades till genom att reglerna moderniserades. 

– Det är det som händer hela tiden och har hänt under många år.

Catharina Hansson berättar att de skrev om historisk utrustning i Ridsport. 

– Redan på 1600-talet fanns det hästtränare som förespråkade mildare metoder och ickevåld, samtidigt som andra tog fram rena tortyrredskap. 

– Det är en utveckling som bara fortsätter, så får man se var det slutar. Vi hoppas att vi ska hamna någonstans där vi fortfarande kan ha våra hästar för sport, att vi kan fortsätta att ha det här samarbetet med hästen, som vi menar att man har. Och att man kan göra det på ett hästvänligt, djurvänligt sätt, där både häst och ryttare har roligt och ett bra liv.

Hon påpekar att det är mycket fokus på själva ridningen, men att det också är viktigt hur hästarna behandlas resten av tiden. 

– Här i Sverige har vi det ganska hyfsat, när det gäller att man låter hästar vara hästar. De får mycket utevistelse, ha hästkompisar och leva sina liv så naturligt som möjligt. Både de som tävlar på högsta nivå och de som kanske har ägare som inte kan så mycket. 

Tror du att ridsporten kan finnas kvar i nuvarande form?

– Nej, det har den aldrig kunnat egentligen. Det är hela tiden en utveckling mot mer djurvänlig hantering av hästarna. Och den bara fortsätter.

Överlevnadsfråga för sporten

Sportjournalisten Patrik Brenning skriver i Aftonbladet att ridsporten behöver agera proaktivt, att man måste ta debatten och svara på obekväma frågor, inte ducka för journalister som Patrik Kittel flydde från Expressens reporter. 

”Jag menar, på fullaste allvar, att det här nu är en överlevnadsfråga för ridsporten. För stormen är här nu och om inte ridvärlden spetsar sina metoder, sitt försvar och sina argument kommer inte sporten finnas kvar på elitnivå”, skriver han. 

Patrik Brenning kallar 2024 för hästarnas #Metoo, med avslöjanden från Irland, Österrike, Danmark, Sverige och Paris. Han lyfter ett citat från fotografen Crispin Parelius Johannessen, som tog de uppmärksammade bilderna på Patrik Kittels hästs blå tunga i mars. Crispin Parelius Johannessen menar att det finns ett strukturproblem inom ridsporten, där hästen borstas och älskas i stallet och slås och sparkas i ridhuset.

Flera av de senaste avslöjandena inom ridsporten kommer från vittnesmål och inspelade videor från ryttarnas träningar. Många ryttare har uttryckt att de känner sig som fiskar i glasskålar, där det de gör kan visas upp på sociala medier, skriver Dagens nyheter. Brittiska OS-medaljören i dressyr, Charlotte Dujardin, blev avstängd dagarna innan OS efter att ett gammalt gammalt videoklipp där hon piskar en häst under träning offentliggjorts. Danska Carina Cassøe Krüth, reserv till OS, drog sig själv ur efter att en video där hon ska ha ridit sin häst för hårt publicerats. 

Ridsports chefredaktör Catharina Hansson menar att avslöjandena följer varandra. 

– Jag tror att det är många som har varit del i ett slags medberoende nästan, att man känner att det är något som skaver, men man agerar inte och säger ifrån. Man känner sig kanske lite ensam i det här att man ser att något är fel. 

– Ju mer det här debatteras, desto fler är det som förstår att det inte är okej och tänker: ”Jag måste vara visselblåsare”. 

Hon tycker att det framför allt måste bli en större öppenhet inom ridsporten.

– Jag tror att det absolut viktigaste är att alla som är delaktiga tar debatten och visar var de står, att man inte duckar och försöker gömma sig eller låser sitt ridhus, drar sig undan och tror att man kan leva i någon egen bubbla, för det går inte. All skit måste upp på bordet och alla måste kunna stå för det de gör. Det tror jag är nummer ett.

Skadas av ”tystnadskultur”

Tidningen Ridsport har ibland kritiserats för att vara för negativ och skada sporten. Catharina Hansson menar att sporten snarare skadas av en tystnadskultur. Syre har tidigare rapporterat om hur ”tystnadskulturen” gjorde att en officiell representant för ridsportförbundet försökte stoppa en publicering i tidningens Ridsportpodden, där det diskuterades varför ridsporten jämförs med tjurfäktning. Detta genom att ifrågasätta tidningens medarbetares lojalitet till förbundet.

Catharina Hansson tycker det är viktigt att rapportera om avigsidor och avslöjanden, men också ge goda exempel. 

– Där känner vi att vi har en slags utbildande roll. Att till exempel kunna lyfta fram tävlingsryttare som har sina hästar ute i enorma hagar, ger dem mycket frihet, har mjuka träningsmetoder och en bra syn på hästen som individ.

Hur bevakar ni utvecklingen inom sporten?

– Vi följer egentligen allt som händer. Vi bevakar alla regeländringar, intervjuar alla inom de viktigaste organisationerna för att få reda på hur de är med och styr utvecklingen. Vi intervjuar domare och tränare och ryttare, säger Catharina Hansson. 

Vad är din uppfattning att de tycker om allt som händer nu?

– Jag skulle säga att det brinner i häcken på en stor del av branschen. Jag har precis intervjuat en av domarna som var med och dömde dressyren nu på OS, som berättar att de pratar om det här hela tiden. Jag tror att det kommer att ske jättestora förändringar på nästa generalförsamling som internationella ridsportförbundet har nästa år. Där trycker Sverige på jättehårt med massor av förslag till förbättringar. 

FEI publicerade i sommar ett förslag på några regeländringar för tävlingar. Men bland annat Svenska ridsportförbundets input om tydligare regler för spöanvändning sköts fram till den fullständiga regelrevisionen 2025, rapporterar Hippson. 

FEI inrättade också en oberoende hästvälfärdskommission då hästarnas situation uppmärksammades under OS i Tokyo för tre år sedan, där en häst dog under terrängritten, en annan fick fortsätta hoppa trots att den blödde och flera kraschade in i hinder, skriver Dagens nyheter. Svenska ridsportförbundets generalsekreterare Johan Fyrberg kommenterar till Dagens nyheter att kommissionen har gjort ett modigt jobb. Sex områden tas upp i en rapport, däribland vardagsträning, stressnivå och medicinska behandlingar. 24 förslag till förändringar lyfts fram, bland annat att det ska skapas något för hästar som kan jämställas med Wada, den internationella antidopingsbyrån, rapporterar Dagens nyheter. 

– Vi har sett nu under OS att det gjordes förslag till förbättringar. Vi har också sett nu under OS att det gjordes insatser. Jag tror att det kommer att hända väldigt mycket den närmaste tiden, säger Catharina Hansson.