Den 8 maj, i ett kallt och regnigt Stockholm, har ett gäng samlats för att visa motstånd mot det militära samarbetsavtalet med USA, kallat DCA (Defence cooperation agreement). De står med plakat där det står ”Nej till USA-baser och kärnvapen på svensk jord” och sjunger ”DCA ska stoppas, aldrig ger vi upp”. Med sig till riksdagen har de insamlade underskrifter med krav på folkomröstning och längre tid för debatt.

I slutet av 2023 slöt Sverige DCA-avtalet som ger amerikansk militär rätt att använda 17 svenska militärbaser över hela landet. Demonstrationen sker samma dag som regeringen lägger fram lagförslaget om avtalet till riksdagen. Karin Utas Carlsson är engagerad i kampanjen och namninsamlingen Folkomröstning om DCA-avtalet, USA-baser och kärnvapen i Sverige.

– DCA-avtalet är skrämmande för att det överlämnar makt och inflytande över 17 regementen och militära övningsområden i Sverige. Amerikansk militär kommer att bli en del av det svenska försvaret och delar av försvarsanläggningarna kommer också att vara hemliga, där har inte Sverige inspektions- och inträdesrätt. Det är oacceptabelt, säger hon.

”Avtalet gör Sverige säkrare”

En annorlunda bild ger utrikesminister Tobias Billström (M) och försvarsminister Pål Jonson (M) i debattartikeln Sverige blir ett säkrare land med DCA-avtalet. De lyfter fram att avtalet innebär att Sverige ”tidigt, snabbt och effektivt” kan få militärt stöd av USA, det är reglerat och med svenskt samtycke.

”Den som överväger att anfalla Sverige behöver förhålla sig till att amerikansk trupp och materiel snabbt kan komma till undsättning eller finnas på plats i förväg. Detta kan förebygga uppkomsten av väpnade hot. Avtalet är därför avskräckande och stabiliserande. Det minskar risken för att krig bryter ut och gör Sverige säkrare”, skriver duon.

– Vi tappar självständighet i försvarspolitiken och i utrikespolitiken. USA är ju så mycket större, både militärt och ekonomiskt och har mycket att vinna på att expandera sitt sammanhängande militärområde, men DCA-avtalet kommer inte att öka Sveriges säkerhet. Tvärtom riskerar vi att bli indragna i en framtida konfrontation mellan Ryssland och USA, säger Karin Utas Carlsson.

Hon radar upp ett antal risker, som att avtalet är fördelaktigt för USA men inte för Sverige, att Sverige överlåter för mycket självbestämmande, att det innebär risk för att kärnvapen placeras i Sverige och att det i stället ökar risken för krig, menar hon.

”Förändra Sveriges säkerhet”

Även till exempel Svenska läkare mot kärnvapen är kritiska till avtalet och menar att riksdagen måste göra vissa tillägg och tydliggöranden innan beslut kan tas.

”Sverige måste tydliggöra att inga kärnvapen får föras in, transporteras inom eller utplaceras på svenskt territorium, vare sig i fredstid eller i tider av kris eller krig. Ett försvarssamarbetsavtal utan förbehåll för kommer att förändra Sveriges kärnvapenpolitik och säkerhet i grunden”, skriver organisationen, som sedan 1981 har arbetat för att kärnvapen ska avskaffas, på sin Facebooksida i dag.

Men att avtalet skulle innebära kärnvapen på svensk mark tillbakavisar ministrarna i Aftonbladet.

”Som inbjudna till Sverige måste därför USA respektera att vi säger nej till kärnvapen och permanenta utländska baser. USA måste alltid informera Sverige ifall de för in materiel, inklusive när, vad det är och hur mycket”, skriver de.

Vänsterpartiet har också kritiserat Sveriges avtal för att till skillnad från Norges sakna skrivelser om att de inte tillåter ”lagring eller utplacering” av kärnvapen på deras territorium. I det svenska avtalet står endast att det inte finns ”skäl att ha kärnvapen, eller permanenta baser, på svenskt territorium i fredstid”.

Kritiker vill diskutera risker

Även berörda kommuner har lyft orosmoment, som att lokalbefolkningen kan hindras besöka populära naturområden, att det kan leda till ökat avfall och ”sociala spänningar mellan amerikanska trupper och lokalbefolkningen”, rapporterar TT.

Karin Utas Carlsson berättar att Folkomröstningskampanjen under våren arbetat med att sprida information.

– Tyvärr vet många människor inte vad DCA-avtalet är och färre vet vad det innebär. Dem som vi informerar bryr sig ofta, blir upprörda, men många går bara förbi, vill inte veta. Många följer inte nyheterna, tycker att det känns för hotfullt i världen eller är uppgivna över att det känns omöjligt att göra något, men det är det inte, säger hon.

Nu återstår att riksdagen ska godkänna avtalet och beslut väntas den 18 juni. I dagsläget har endast Vänsterpartiet och Miljöpartiet varit öppet kritiska.

– Riksdagsledamöterna måste lyssna på folket och skjuta upp beslutet så att medborgare får tid att sätta sig in vad det innebär och säga sin mening.