Inrätta en ny myndighet mot ungdomskriminalitet samt ungdomskriminalitetsnämnder. Det föreslås av en utredning som presenterades för regeringen idag. Nämnderna ska kunna besluta om åtgärder för barn och unga som riskerar att dras in i kriminalitet, och det finns ingen nedre åldersgräns.
Utredningen har tittat på hur ett liknande system i Danmark ser ut, och sett över hur det skulle kunna anpassas till svenska förhållanden.
Bland annat skulle en ny statlig myndighet behöva inrättas: Myndigheten mot ungdomskriminalitet, MUK. Det ska också finnas sju regionala beslutsfattande organ, nämnder, som kan fatta beslut om brottsförebyggande åtgärder för barn och unga. I dessa ska det finnas tre ledamöter, en domare som ordförande och övriga två från polis och kommun, enligt utredningens förslag.
Utredare Susanne Eberstein förklarade under en presskonferens under onsdagen att det är Polismyndigheten som ska hänvisa barn och ungdomar vidare till nämnden om de bedömer att det finns risk för att barnen far illa och kommer att begå brott av allvarligt slag.
– Det finns många som funderar över varför vi har valt just polisen, men det är den myndighet som verkligen vet var de här barnen befinner sig och de vet att de här barnen är i riskzonen, säger Eberstein.
Ska inte behövas misstanke om brott
En skillnad mot det danska systemet är att det i Sverige ska räcka med en risk för brott, istället för en misstanke om brott såsom det är utformat i Danmark.
– I Danmark har man missat många barn. Vi vill att man ska komma in redan när det finns en risk, inte när det har väckts misstankar, säger Eberstein.
Någon nedre åldersgräns för de barn och unga som kan bli aktuella att ställas inför nämnderna finns inte.
– Vi har ju sett att det (kriminaliteten) kryper ner i åldrarna, men det är klart, vi pratar inte om riktiga småungar, där måste man naturligtvis ha andra insatser, säger Eberstein.
Krav och insatser
Besluten som tas av nämnden ska enligt förslaget ske efter ett möte med barnet och vårdnadshavaren och resultera i en handlingsplan som ska gälla i högst två år. Det kan handla om både krav och insatser.
– Kraven kan till exempel vara att barnet ska gå i skolan eller delta i fritidsaktiviteter, och insatserna kan vara att man faktiskt får extrahjälp i skolan, säger Eberstein.
Några beslut om LVU (vård av unga) kommer inte tas av myndigheten. Den processen kommer fortsatt att se ut som tidigare, även om detta förslag införs, betonar Eberstein. Istället kommer handlingsplanen kunna antingen ersätta ett LVU-beslut eller löpa parallellt med ett sådant.
Efter ett beslut är fattat är det Kriminalvården som ska göra uppföljningen.
– Vi tycker att de har kunskap och erfarenhet att ge individuellt stöd och dessutom så har de en väl upparbetad organisation runtom i landet, säger Eberstein.
Utredningen som presenterades för regeringen idag är på över 500 sidor, men trots det så kommer det behövas ytterligare en utredning för att kunna genomföra en liknande reform, konstaterar Eberstein. Nästa steg blir att regeringen skickar ut förslaget på remiss. Någon närmare tidsplan för det hela gav inte socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) eller justitieminister Gunnar Strömmer (M) under presskonferensen.
