”Liberalerna har rätt om betygen.” – Det är en mening man inte trodde att man skulle få skriva det närmsta seklet. Men tidigare i veckan meddelade Johan Pehrson att Liberalerna svängt kring betyget F (det vill säga underkänt). Man införde det i början på 2010-talet, nu önskar man ta bort det. Därtill vill man nu också ta bort behörighetskraven från gymnasieskolan.
Att det skulle vara just Liberalerna som vill reformera skolan är så klart ingen slump. I åsiktskorridoren för xenofobiska ”kravställare” är det så trångt att de inte längre får plats, så kvar finns bara skolan. Och med tanke på vilken sits den befinner sig i efter Liberalernas senaste reformer, så ska gudarna veta att det finns mycket att göra. Låt oss gå igenom några av reformerna.
Tidigare betyg: Argumenten var att man med tidigare betyg skulle få mer tid på sig att höja betygen. Exakt hur det gick med det är svårt att uttala sig om med tanke på alla andra förändringar, men när frågan undersöktes i fjol så kunde det konstateras att av dem som hade underkänt i sexan hade nära hälften underkänt i nian också. Det kan också konstateras att inget år sedan reformen praktiskt fått effekt har så stor andel lyckats nå godkänt eller mer i kärnämnena som under ett enda av de 17 åren före.
Ett annat argument var att betygsstressen skulle gå ner. Alltså, ärligt! Läs departementspromemorian som föregick beslutet. ”Det är även rimligt att tro att tidigare betyg för elevens del ger en större vana av att få betyg. Därmed kan kanske den betygsstress som många av dagens elever upplever minskas eftersom betygen nu kommer först i årskurs 8, dvs. året innan de får slutbetyg.” Det var lika hårresande dumt då som nu, och vi vet ju hur det gick med det … Men vi sparar betygsstressen till diskussionen om hur man utformade betygen.
Den ändrade betygsskalan: Med syfte att – ja, vadå? Trots vetskapen om hur svårt det är att sätta rättvisa betyg valde man att utöka skalan från 3 steg (G, VG, MVG) till 6 steg, och man designade det så att varje prov skulle kännas som att det var ett ”high-stakes”-prov. För att kunna få E i ämnet måste man ha E i alla områden, likadant för betygsstegen C och A. Så för varje nytt område av ett ämne så hade du ett betyg att förlora, som sen aldrig kunde höjas igen genom andra områden. Om det slog ut barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Ja. Om eleverna blev sönderstressade? O, ja. Om det gick att förutsäga från början – skojar du?
Till sist har man äntligen ändrat det, från och med terminsstart förra året ska betygen sättas efter en ”samlad bedömning”.
Obehöriga till gymnasieprogrammen: För att komma till rätta med att elever droppade av från gymnasieskolan utan att fullgöra utbildningen landade man i att hindra människor från att komma in på programmen från början. Från nu skulle det krävas godkänt i kärnämnena plus fem extra för yrkesprogrammen och nio extra för de studieförberedande programmen.
Konsekvenserna blev bland annat en ständig betygsinflation och en frustration över att det sätts massa ”snäll-E”, det vill säga godkänt som inte egentligen förtjänats (sanningen är att dessa snäll-E-mottagare överpresterar i senare studier, läs gärna forskningsgenomgången i utredningen Bygga, bedöma, betygsätta). Men vad hade det för effekt på genomströmningen, hur många av dem som började gymnasiet avslutade också sina studier med betyg inom fem år? Här har genomströmningen stadigt ökat sen det nya kraven infördes, nu senast var den uppe i 75 procent. Men återigen: inget år var genomströmningen efter reformen lika hög som något av de åtta åren före (det tidigare lägsta året var 2003 då genomströmningen var 76 procent).
Liberalerna vill nu ompröva sina tidigare ställningstaganden och de inleder arbetet med en debattartikel där man kan läsa att ”Liberalerna (…) förespråkar att den skarpa gränsen för betyget F försvinner, och i stället ersätts med en symmetrisk skala där alla insatser värderas och kan räknas in i elevernas meritvärde. På så sätt lönar det sig alltid att anstränga sig och alla insatser värderas och räknas med. Vi ska inte ha ett betygssystem som leder till att en stor andel elever stängs ute från gymnasieutbildning.”
Det låter positivt. Men om man lyssnar på intervjun med SR framstår det som att man vill göra om betygsskalan i sin helhet. Hur det skulle slå är svårt att veta, men om alla insatser verkligen ska “värderas” och räknas in i elevernas meritvärde kommer det vara nära nog omöjligt att hålla betygen rättvisa. Redan nu kan det konstateras att våra betyg prövar betydligt mer än bara våra ämneskunskaper. Men det är ett stort problem att elever som får betyget F identifierar sig med det, att de identifierar sig med att misslyckas. Att ta bort F, om man nu menar det, skulle kunna minska den känslan, och att sluta stänga eleverna ute från gymnasiet skulle kanske nästan erodera den.
Liberalerna går här inte långt nog, betygen i sig själva är menliga för nyfikenhet, lust och lärande. Men det är, kanske, ett steg på rätt väg. Och för att vara Liberalerna? Hatten av.
”Tummen upp” är inlagd den 7 oktober 2024 kl 8.30. /Syre
SM i ledklättring. Vilken show!
Upphovsrättslagen är hämmande.