Ingen miljöpartist motionerade om basinkomst i år i riksdagen. Men Miljöpartiet är fortfarande intresserade av frågan och vill se svenska försök med basinkomst. Hur medborgarlönen skulle utformas är dock oklart, bortsett från att den inte ska finansieras med pengar från välfärden, enligt Daniel Helldén.
– Nej, nej, nej.
Varje år under 12 års tid, förutom 2021, har någon av Miljöpartiets riksdagsledamöter motionerat om att införa eller utreda basinkomst. Men i år var det tyst.
– Egentligen säger det ingenting. Vi är fortfarande intresserade av den här frågan och håller på att titta på den, säger Daniel Helldén, Miljöpartiets språkrör.
Han motionerade själv förra året om att en basinkomst borde utredas. Men det var innan han blev språkrör. Språkrör eller partiledare skickar inte enskilda motioner till riksdagen.
Det är inte heller meningsfullt att lägga samma motion år ut och år in, anser Daniel Helldén, för då får motionen enbart en förenklad behandling med samma svar.
– Man brukar komma tillbaka med dem efter några år igen.
När det gäller partimotioner, det vill säga motioner som hela partiet står bakom och inte bara enstaka ledamöter, har ingen av dessa i år handlat just om basinkomst, och har heller aldrig gjort det.
Men på partiets kongress förra året beslutade Miljöpartiet att man ska jobba för försök med basinkomst i Sverige, och att dessa sedan utvärderas vetenskapligt ”med fokus på folkhälsa, livskvalitet, hushållens försörjning samt offentliga finansieringslösningar.”
Artificiell intelligens
Daniel Helldéns egna intresse i frågan började med artificiell intelligens, AI. Han anser att utvecklingen av AI kan ske väldigt fort och göra stora delar av befolkningen arbetslösa. Därför vill han se att det görs en statlig utredning om basinkomst redan nu så att samhället är förberett.
De flesta är överens om att vissa yrken och arbetsmoment går i graven på grund av AI, men många anser att det också kommer att skapas nya jobb, något som har skett tidigare vid stora teknikskiften.
Är det inte smartare att staten satsar på att vidareutbilda folk så att de kan få de här mer högkvalificerade jobben, än att lägga massa skattepengar på en basinkomst?
– Mitt svar på det är att vi vet väl inte vad som kommer att hända. Vi tycker att man behöver fundera över om det skulle bli en stor förändring av arbetsmarknaden, om basinkomst kan bli ett sätt att hantera den på. Och frågan är om det finns något annat vettigt alternativ för man kan ju inte lämna folk vind för våg.
Högre skatter
Det är inte första gången som frågan om basinkomst kommit upp i partiet. Ända sedan 1980-talet har förslag om medborgarlön florerat i Miljöpartiet. 2007 lades två alternativ till basinkomst fram på partiets rådslag om trygghetssystemen. Dessa skulle dock innebära mycket högre skatter på inkomst. Med det högre beloppet, där basinkomsten skulle ligga på 9 000 kronor i månaden och betalas ut till alla, skulle skatten behöva ligga på 70 procent av lönen och alla som tjänade mer än 21 000 kronor skulle få ut mindre i plånboken.
Inget av alternativen röstades igenom, utan i stället vann ett förslag om att driva igenom en sammanslagning av trygghetssystemen.
En basinkomst med så höga skatter är inget för partiet i dag, uppger Daniel Helldén.
– Det har inte varit aktuellt med några sådana skattehöjningar. Partiet tittar nu vidare på frågan bland annat genom att driva forskning och provförsök, men det system som diskuterades då är inte aktuellt.
Andra sätt att bidra till finansieringen av en basinkomst, och som inte var med i Miljöpartiets förslag 2008, är exempelvis att höja miljöskatterna och höja skatterna på kapital, förmögenheter och fast egendom. Det nämns inte av Daniel Helldén. Däremot anser han att om AI tar över jobben, skulle en möjlighet kanske kunna vara att beskatta dessa företags vinster, och på så vis delfinansiera en basinkomst.
Miljardbelopp
Men i övrigt vill Daniel Helldén inte gå in på hur basinkomsten skulle finansieras, utan hänvisar till att detta skulle behöva utredas. Om alla vuxna i Sverige skulle få en basinkomst på 10 000 kronor i månaden skulle det bli en utgift för staten på 82,5 miljarder kronor i månaden, enligt Syres beräkningar. Det är att jämföra med hela statens intäkter under september månad i år som då låg på 105,6 miljarder, enligt Ekonomistyrningsverket.
Daniel Helldén låter först lite chockad när Syre tar upp beloppet, men samlar sig sedan.
– Det klart att en basinkomst kommer att kosta, och man måste ju ta pengar någonstans ifrån. Men det är svårt att säga vad det skulle kosta. Därför behöver man göra försök och experiment, säger han.
Det finns också olika sätt att beräkna kostnader, och utgifterna skulle antagligen minska på andra områden med en basinkomst, anser Daniel Helldén.
– Det finns olika typer av dynamiska effekter i det här. Basinkomsten handlar också om folks psykiska hälsa i förhållande till att de blir arbetslösa. Alla de sakerna måste man titta på och arbeta med när man tittar på den ekonomiska kalkylen.
Det finns mer nyliberala idéer om hur en basinkomst skulle finansieras, där pengarna föreslås tas från skola, vård och omsorg för att finansiera medborgarlönen. Men en sådan finanseringsmodell tycks inte finnas på kartan för Miljöpartiet.
– Nej, nej, nej. Vi står ju i grunden bakom det välfärdssamhälle vi har. Hela frågan om basinkomst handlar ju om hur man ska hantera trygghetssystemen i ett modernt välfärdssamhälle. Men sedan bygger ju strukturen i dag på ett traditionellt lönearbete. Om det nu sker stora förändringar och stora yrkesgrupper blir arbetslösa, då får man ju titta på sådana saker, säger Daniel Helldén.
Klimatet och basinkomst
En annan stor förändring som är på gång i samhället är klimatförändringarna, som hotar vår civilisation och livet på jorden som vi känner det. Därför behöver hela ekonomin göras om med högre miljöskatter, minskat fokus på ekonomisk tillväxt och ökat intresse för välbefinnande, uppger bland annat forskaren Johan Rockström.
I diskussionen om denna nya ekonomi förekommer idén om en sorts basinkomst eller medborgarfonder, som ett sätt att begränsa utsläppen från de rikaste, eftersom de är för stora för vad jorden klarar av. Skatteintäkterna från eliten skulle sedan kunna omfördelas till de fattigaste i form av exempelvis en basinkomst.
Daniel Helldén håller med om att klimatkrisen kan påverka synen på basinkomst och vårt samhälle, även om han inte funderat exakt över utformningen bortsett från partiets vanliga fördelningspolitik.
– Vi står inför klimatförändringar som kommer att behöva tacklas och AI. Det är mycket som vi måste förhålla oss till och då måste vi också vara kreativa och proaktiva i detta.
Basinkomst i Miljöpartiet
1980-tal florerar förslag om medborgarlön i nystartade Miljöpartiet
2001 införs ordet i partiprogrammet
2008 håller Miljöpartiet ett rådslag om trygghetssystemen där det läggs fram bland annat två alternativ om basinkomst. Det ena handlar om en hög basinkomst på 9 000 kronor i månaden till alla och ett höjt barnbidrag på 3 000 kronor. Det andra är en partiell basinkomst på 4 000 kronor. Med det högsta beloppet ska basinkomsten ersätta nästan alla bidrag och ersättningar som finns i dag, bortsett från vissa ekonomiska stöd till personer med funktionsnedsättningar. I alternativet med det lägre beloppet ska ersättningarna finnas kvar. Finansieringen föreslås ske genom minskad administration och genom höjd skatt på inkomst från arbete. Inga andra finansieringskällor är med. Med det högre beloppet ska skatten behöva ligga på 70 procent av lönen och alla som tjänade mer än 21 000 kronor får ut mindre i plånboken. Med den partiella basinkomsten behöver skatten höjas till 45 procent och mer än 50 procent av alla som jobbar heltid får mindre i plånboken. Inget av de alternativen går igenom utan istället vinner ett förslag om att driva igenom en sammanslagning av trygghetssystemen.
2013 tas ordet medborgarlön bort ur partiprogrammet helt.
2015 beslutar Miljöpartiet på sin kongress att driva att basinkomst borde utredas i en statlig utredning.
2023 röstar Miljöpartiet igenom att partiet ska verka ”för att försök med basinkomst-/medborgarlön genomförs i ett urval kommuner och utvärderas vetenskapligt med fokus på folkhälsa, livskvalitet, hushållens försörjning samt offentliga finansieringslösningar.” Samma år motionerar Daniel Helldén i riksdagen om att utreda basinkomst ”i ljuset av AI” tillsammans med Annika Hirvonen (MP) och Rebecka Le Moine (MP). Efter att han tillträtt som språkrör återger han dessa åsikter i Lördagsintervjun i P1, Sveriges Radio.
Syre