Glöd · Debatt

Stoppa övergreppen i Gaza

Rafah i Gaza den 4 mars, efter en israelisk attack.

Sverige borde omedelbart återuppta biståndet till FN:s organisation för Palestina, Unwra, och sluta exportera vapen till Israel. Då skulle vi återfå lite av vår förlorade anständighet, skriver Martin Marmgren.

Nyligen rapporterade Pentagon att ofattbara 25 000 kvinnor och barn har dödats i Gaza. Därtill kommer ett okänt antal civila män. Den totala dödssiffran ska enligt uppskattningar från hälsoministeriet i Gaza vara över 30 000, men lär troligtvis vara betydligt högre. 

Majoriteten har dödats i det fullständigt hänsynslösa bombardemang som i stort sett har jämnat Gaza med marken, en förstörelse som är unik i modern tid. Men mängder har också skjutits ihjäl av den israeliska armén, nu senast över 100 svältande människor som köade för att få ta del av en hjälpsändning.

Svälten har också börjat skörda allt fler liv. Enligt FN står nu 2,2 miljoner människor på randen till svält. Bland annat Human rights watch anklagar Israel för att använda svälten som ett verktyg i sin krigföring. Samtidigt har vital infrastruktur raserats. Israel har också dödat fler journalister än vad som har dött i någon annan konflikt i modern historia. FN-experter hävdar att både dödandet av journalister och förstörandet av sjukhus är en medveten strategi. 

Den israeliska arméns hänsynslöshet har också drabbat personer ur den egna gisslan. Tre av dem sköts ihjäl när de obeväpnade viftade med en vit flagga då de misstogs för palestinier. 

Samtidigt sprids bilder från israeliska soldaters egna mobilkameror, där de skrattande och skämtande förnedrar palestinier och plundrar palestinska hem. 

Hamas avskyvärda terrorattack den 7 oktober innebar ett stort trauma för Israel, som sannolikt förstärktes både av det kollektiva minnet av Förintelsen och utsattheten för antisemitism. Ansvaret för terrordådet fallet tungt på Hamas. Men ansvaret för de enorma övergrepp Gaza nu utsätts för, för massdödandet av oskyldiga civila, kvinnor och barn, faller på Israel. Det är israeliska beslut att lägga tunga bombmattor över ett av världens mest tättbefolkade områden och att upprepade gånger skjuta mot obeväpnade civila. Varenda en av de tiotusentals oskyldiga Israel har dödat har ett eget värde, ett värde som inte kan relativiseras bort genom att peka på Hamas illgärningar.

Den här enorma Israeliska brutaliteten sker dessutom i ett sammanhang, uppmuntrad och inramad av politiska uttalande från Israels högerextrema regering, där försvarsministern tidigt deklarerade att de slogs mot ”djur”. Säkerhetsminister Itamar Ben-Gvir idoliserar terroristen Baruch Goldstein som begick ett massmord på bedjande muslimer, en annan minister, Amihai Eliyahu ville släppa en atombomb på Gaza, en tidigare minister, Galit Distel Atbaryan, ville ”utplåna Gaza från jordens yta”, och en parlamentariker i Netanyahus Likud har sagt att ”all Gazans need to be destroyed”.  Med mera.

Det finns en tydlig linje mellan retorik, politik och handling. Vilket sannolikt har bidragit till att ICJ nu utreder Israel för folkmord.

Det israeliska våldet är alltså inte enbart riktat mot Hamas, utan även mot palestinier som grupp. Medan Gaza jämnas med marken fortsätter den olagliga ockupationen som är rotorsaken till situationen, och övergreppen mot palestinier i de ockuperade områdena har ökat markant. Under slutet av 2023 dödades fler än hundra palestinier i månaden på Västbanken, varav många barn. Netanyahu och den israeliska högern har också varit tydliga med att två-stats lösningen är död, vilket i stället lär innebära fortsatt ockupation eller folkfördrivning av palestinier.

Och radikaliseringen som gjort att landet i dag har en högerextrem regering har accelererats sedan terrordådet 7 oktober – enligt Tel Aviv University Peace index tycker chockerande 57,5 procent av de israeliska judarna att armén använder för lite våld i Gaza, medan endast 1,8 tycker att den använder för mycket våld. Det sprids också regelbundet videoklipp av hur reaktionära Israeler uttalar sig grovt rasistiskt och nedlåtande om palestinier, firar när de dödas (även barn) eller försöker stoppa humanitär hjälp till Gaza. 

Situationen borde få vilken tänkande och kännande människa som helst att kräva ett omedelbart stopp för de enorma övergrepp, det fruktansvärda lidande, som Israel nu orsakar palestinierna, och då främst de desperata och instängda Gazaborna. Detta även om man är hängiven Israelvän, då mer våld, radikalisering, polarisering och rasism riskerar att slå sönder fundamenten för den israeliska demokratin. 

Men nej. Människovärdet väger uppenbarligen lätt i jämförelse med inrikespolitik, identitetspolitik och identifikation. USA fortsätter att skicka vapen. I Sverige har vår högerregering inget att säga om tiotusentals dödade barn, men reagerar med avsky och handlingskraft när Israel (helt utan bevis) påstår att en handfull av FN-organet Unwra:s drygt 30 000 medarbetare skulle ha Hamaskopplingar, och fryser då den livsviktiga finansieringen av den organisation som har bäst förutsättningar att lindra den akuta nöd de israeliska attackerna har skapat. Det verkar vara viktigare att markera position i kulturkriget där palestiniernas kamp associeras med grupper högerns nätkrigare älskar att hata (muslimer, araber, vänster) än att värna människor som utsätts för ett helvete på jorden. 

Det är inte bara skamligt, det innebär också en medskyldighet till dödandet och lidandet i Gaza. Omvärldens acceptans möjliggör de fortsatta övergreppen.

Sverige borde omedelbart återuppta biståndet till Unwra samt verka för och själva införa sanktioner mot, samt ett omedelbart stopp för vapenexport till, Israel. Det ger inte de 25 000 dödade kvinnorna och barnen livet åter, men då blir vi i alla fall inte medskyldiga till de fortsatta övergreppen och folkrättsbrotten. Och får på köpet tillbaka en del av vår förlorade anständighet.