Finansdepartementet är bromsklossen mot ny kärnkraft i Sverige, uppger källor till Svenska Dagbladet. Men enligt ansvarig minister Elisabeth Svantesson genomför regeringen ”en av de största omläggningarna någonsin för att Sverige så fort som möjligt får mer kärnkraft”.
Bygga nya kärnkraftverk var ett tydligt vallöfte från de fyra Tidöpartierna, men källor uppger nu till Svenska Dagbladet att fyrklövern underskattat frågans komplexitet, dess risker och kostnader. I januari 2023 föreslog regeringen nya regler, som att företag kan bygga reaktorer på nya platser och att fler än tio reaktorer tillåts vara i drift. Dessutom utlovades miljarder i kreditgarantier till den som ville bygga.
Men tiden går och ingen har börjat bygga. Enligt de initierade källorna är kärnkraftsivrare, däribland Sverigedemokraterna, irriterade över att finansminister Svantesson inte pressar på Vattenfall att investera i kärnkraft.
”Rädd för ett nytt Nuon”
Det statliga bolagets vd, Anna Borg, har tvärtom hänvisat till att riksdagen gett ägardirektiv med lönsamhetsmål och att satsning på kärnkraft inte är lönsamt på kommersiell grund.
Orsaken till att finansdepartementet håller igen kopplas till vad som kallas ”den moderata ängsligheten kring att få kritik”, men också en ”vålnad från Alliansregeringens tid”.
– Finansen (finansdepartementet, reds. anm) är livrädd för ett nytt Nuon, säger en källa till Svenska Dagbladet.
Fort och målmedvetet
År 2009 betalade Vattenfall nästan 100 miljarder kronor för det nederländska kraftbolaget Nuon, vars värde senare skrevs ned med över hälften, pengar från stadskassan.
I en kommentar till Svenska Dagbladet säger Svantesson inget annat än att siktet är inställt på ny kärnkraft: ”Få regeringar har tidigare arbetat så fort och målmedvetet med detta. Men det handlar om investeringar i 100-miljardersklassen och som ska stå sig i flera decennier framåt. Då måste man göra ett gediget och väl underbyggt arbete”.
