Radar · Miljö

Ilska över EU:s gröna politik – just när den ses över

Gödselprotest i Bryssel i torsdag.

EU:s miljölagstiftning väcker känslor åt flera håll. Otillräcklig enligt vissa, för ambitiös enligt andra, inte minst många bönder som nu protesterar runtom i Europa. Nästa vecka ska ett nytt förslag på klimatmål till 2040 presenteras, men hur det i slutändan konkretiseras lär vi få se först efter EU-valet. 

De kör fram traktorer, blockerar vägar, dumpar gödsel och blänger mot Bryssel. I flera länder i Europa kokar jordbrukare av ilska av flera skäl – bland annat över det som ses som betungande regler om klimat och miljö från EU.

EU ska bli klimatneutralt till 2050 med hjälp av ”den gröna given” och lagstiftningspaketet Fit for 55. Till 2030 ska utsläppen kapas med 55 procent genom åtgärder som koldioxidtullar, utsläppshandel och grönare transporter.

Vissa menar att det är långtifrån tillräckligt. Andra liknar åtgärderna vid en elitistisk komplott som slår hårt mot vanligt folk. Partier på högerkanten rider på missnöjet – som i Italien där regeringen dömt ut den gröna given som ”klimatfundamentalism”.

– Det EU har beslutat om i klimatpolitiken, hela gröna given i ett historiskt perspektiv, är väldigt ambitiöst, även om många ur miljösynpunkt tycker att det behövs ännu mer, säger Mats Engström, senior rådgivare vid forskningsinstitutet Sieps.

”Inte förvånande” med reaktioner

– Men det är en stor sak att genomföra Fit for 55-paketet och det är inte förvånande att det kommer reaktioner mot det.

Klimatpolitiken måste dock skärpas ytterligare, enligt EU:s klimatvetenskapliga råd som vill se en utsläppsminskning på 90–95 procent till 2040. Och på tisdag väntas EU-kommissionen presentera sina rekommendationer för ett klimatmål för just 2040.

Eftersom EU-valet närmar sig kommer uppgiften att lägga fram ett lagstiftningsförslag, som medlemsländer och parlamentet får tycka till om, att överlåtas till nästa kommission. Det återstår att se om den kommer att vilja och kunna prioritera klimatet lika högt som den nuvarande.

Vad som är politiskt möjligt när det gäller klimatmålet till 2040 beror mycket på vad som händer i samband med valet till Europaparlamentet i juni, enligt Engström.

– Frågan är hur valrörelsen kommer att se ut. På sätt och vis är det enklare att besluta om mål som ligger långt bort i tiden.

Symbolfråga?

Mycket avgörs av hur parlamentets största partigrupp, konservativa EPP, ställer sig, enligt Engström.

– Ett scenario är att de tycker att målet är okej men att det ska lösas på sätt som inte kostar för mycket för företag, bönder och andra känsliga väljargrupper, säger han.

Eller så gör man en symbolfråga av det och säger att ”så här långt ska vi väl ändå inte gå den här gången”. När det gällde målet till 2030 ville EPP i början inte gå lika långt som de 55 procent som det sedan blev.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV