I dag framfördes Sveriges hållning i den historiska klimatutfrågningen i Internationella domstolen i Haag.
– De har svikit hela världssamfundet, säger Gertrud Wrange, styrelseledamot på föreningen Aurora.
Just nu pågår en utfrågning i Internationella domstolen i Haag på begäran av FN:s generalförsamling.
Domstolen ska klargöra vilka skyldigheter världens länder har utifrån internationell rätt att mildra klimatkrisen, och i fall länder som inte lever upp till detta ska kunna ställas till svars.
Fattiga länder som drabbas hårdast av klimatförändringarna för fram sin talan, men också länder som bidragit mest till de historiska utsläppen.
I dag var det de nordiska ländernas tur, som förde fram sin talan gemensamt.
– Det var skamligt att de inte erkände sin historiska skuld, säger Gertrud Wrange, styrelseledamot för Aurora, som var på plats i Haag men såg anförandet över länk.
Tonade ned ansvaret
De nordiska representanterna tonade ned utsläppen som har skett ända sedan industrialiseringen. Dessutom undvek de det faktum att de nordiska länderna även nu har högre utsläpp per capita jämfört med många fattigare länder.
När det gäller ansvarsfrågan framförde de nordiska länderna också att tillräckligt utvecklad vetenskap saknas för att kunna visa sambanden mellan en enskild stats utsläpp och skador som har uppstått vid exempelvis en naturkatastrof, så kallad attribution science.
Därför skulle det inte gå att säga vem som är ansvarig för skadorna, enligt dem. Det håller inte Gertrud Wrange med om.
– Vetenskapen är absolut utvecklad nog att fastslå det sambandet.
Dessutom tryckte de nordiska länderna på att det saknas internationella standarder för hur man i så fall skulle räkna ut hur stor andel av en klimatkatastrof som ska tillskrivas ett visst lands utsläpp.
– Sverige försöker undvika ansvar. De nordiska länderna har genom sitt anförande svikit hela världssamfundet. Att detta kommer direkt efter COP29, det gör sveket därifrån ännu värre, säger Gertrud Wrange.
Yttrande nästa år
Aurora har stämt svenska staten för att ha gjort för lite för att stoppa klimatförändringarna och väntar nu på besked från Högsta domstolen (HD) om målet kan prövas i svensk domstol.
De nordiska ländernas tal i Internationella domstolen lär knappast påverka HD:s beslut, tror Gertrud Wrange.
Däremot lär det slutgiltiga beskedet från Internationella domstolen få stor betydelse för Auroramålet, även om Internationella domstolens yttrande inte är bindande utan enbart rådgivande för staterna.
Internationella domstolens yttrande väntas komma någon gång nästa år. Genom att titta på förhandlingarna lär sig Aurora mycket.
– Det här leder till att vi får en tydlig bild av hur internationell rätt tolkas i frågan om klimatförändringar, vilket är jätteviktigt för vi använder oss av internationell rätt i vår argumentation, säger Gertrud Wrange.
