Glöd · Ledare

Vasaloppet gräver sin egen grav

Vintersporten är hotad. För någon som har hört talas om global uppvärmning (eller som är en inbiten Vinterstudio-tittare) kommer detta förstås inte som någon överraskning. Det säger sig självt – med en högre genomsnittstemperatur på jorden kommer mängden snö och is att minska.

Denna teoretiska möjlighet har numera blivit materiell verklighet. De senaste vintrarna har präglats av bilder på stillastående liftar, gräsbeklädda backar och sorgliga konstsnöremsor i ett annars snöfritt landskap. Under vintersäsongen 2023/2024 har skidåkare över hela Europa anlänt till skidorter för att mötas av historiskt låga nivåer av snö efter en exceptionellt mild vinter. Februari månad, traditionellt sett högsäsong för vintersporter, ser ut att ha varit den varmaste februari som någonsin uppmätts. Inte ens de vatten- och elslukande snökanonernas konstgjorda andning tycks fungera längre – det är helt enkelt för varmt. Vintersportens självaste fundament håller bokstavligen på att smälta bort.

För att säkra framtiden för den egna sporten hade man kunnat tänka sig att tävlingsarrangörer, förbund och åkare skulle göra allt som står i deras makt för att bekämpa detta existentiella hot. En kraftmobilisering för att mildra klimatförändringarnas effekter och förespråka en ambitiös klimatpolitik som radikalt minskar utsläppen som dagens fossildrivna politiska ekonomi har skapat.

Men i praktiken ser vi tyvärr raka motsatsen. Istället för att arbeta för sin överlevnad och motarbeta fossilekonomin som bokstavligen bränner upp vintersportens (och alla andras) framtid, ger vintersportaktörerna fossilindustrin en plattform att greenwasha sin verksamhet. De flesta vintersporter, från olympiska spelen till nationella och lokala tävlingar, sponsras nämligen av företag med direkta och indirekta kopplingar till den skadliga fossilindustrin. En möjlighet för företag med stora klimatavtryck att associera sitt varumärke med ren luft, hälsa, aktivitet, hållbarhet och natur, istället för höga utsläpp och smutsig industri, för att säkerställa sin egna överlevnad.

En pinsam uppvisning i detta självskadebeteende går att se under dagens tretton timmar långa direktsändning av Vasaloppet – världens största och äldsta långlopp på längdskidor, och ett av Sveriges mest folkkära sportevenemang. Sedan 2009 har Skandinaviens största oljeraffinaderi, det saudiarabiskt ägda Preem, varit Vasaloppets huvudsponsor. Bara i år kommer 60 000 Vasaloppsåkare och miljontals tv-tittare mötas av rena lögner: att Preem skulle vara ledande i omställningen mot ett grönt samhälle.

Preem påstår nämligen att deras utsläpp minskar genom deras satsningar på biobränsle – men i realiteten har varken bolagets fossilproduktion eller utsläpp minskat. Tillsammans med Vasaloppets andra huvudsponsor – Volvo Cars, som tillverkar bland de tyngsta och därmed mest energikrävande bilarna i Europa – bidrar Preem istället till en förlust av 210 kvadratkilometer snötäcke varje år.Det bisarra faktum att Vasaloppet sponsras av fossilindustrin har uppmärksammats av bland annat klimataktivister, vilka ihärdigt har försökt att övertyga arrangörerna att avsluta det kontroversiella samarbetet.

Men istället för att ta det logiska steget och bryta kopplingen till fossilindustrin, har arrangörerna valt att betrakta klimataktivisterna som sitt främsta hot. Inför årets lopp har säkerhetsåtgärder skruvats upp, inklusive nya korridorer på upploppet, hemlig övervakning längs spåret och ökad utbildning för funktionärer, allt i syfte att förhindra klimataktivisternas protester mot fossilindustrin.

Årets lopp är det 100:e Vasaloppet i ordningen – men om svensk skidsport fortsätter liera sig med fossilindustrin lär det inte bli mycket snö och kyla över till framtidens lopp.

Texten är korrigerad den 3 mars klockan 17.20. Sista meningen var inte med från början.

Bärföretagare åtalas för 77 fall av grov människohandel i Finland.

Israels regering fortsätter avrätta palestinier och den svenska regeringen fortsätter vara tyst.