Pressfriheten i världen går bakåt, och valet i USA kan bli avgörande för utvecklingen kommande år. Samtidigt återtar Sverige tredjeplatsen i Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex och kulturminister Parisa Liljestrand presenterar två satsningar för att stärka journalisters säkerhet i Sverige.
På pressfrihetens dag, 3 maj, offentliggjorde Reportrar utan gränser dystra siffror om utvecklingen i världen. Det är framför allt politisk inblandning som gör att pressfriheten i världen fortsätter gå bakåt. För tio år sedan hade 25 länder en god situation när det gäller pressfriheten, mot åtta i dagsläget enligt Reportrar utan gränser. Och i de åtta länderna bor endast 0,8 procent av jordens invånare, konstaterar den svenska sektionens ordförande Erik Larsson under ett evenemang i Stockholm där pressfriheten högtidlighölls av branschen.
– Ibland känns det lite tjatigt när man ska presentera ett index och det bara blir sämre och sämre och sämre. Men det är ett faktum och en långsiktig trend vi har sett under många år. Det som skiljer det här året från föregående år är att vi ser att politiker inte gör vad de kan för att värna pressfriheten, säger Larsson.
Reportrar utan gränser framhåller att rekordmånga kränkningar mot journalister och media har skett sedan oktober 2023. Gaza sticker ut, där över 100 palestinska reportrar har dödats av israeliska styrkor varav minst 22 när de var i tjänst. I negativ bemärkelse lyfter Erik Larsson även fram USA som väljer president i november.
– Det kan bli ett mycket avgörande val för hur den globala pressfriheten kommer att påverkas. USA har fallit i år, från plats 45 till 55. En av förklaringarna är att det finns politiker som uttalar hot mot medier och journalister. Vi har också sett hur polisen har stormat in på olika redaktioner för att ta journalister, säger han.
I botten av pressfrihetsindex ligger nu Afghanistan, Syrien och Eritrea. Störst förbättring står Tanzania för. Landet har klättrat 46 placeringar till plats 97. Detta då efterträdaren till den tidigare, auktoritära presidenten som dog 2021 har genomfört demokratiska reformer och lättnader för medierna.
I topp tre återfinns Norge, Danmark och Sverige, som är tillbaka på tredje plats efter att ha halkat ner en placering i förra årets index. Det berodde då bland annat på att journalister gripits av polis under sin yrkesutövning. En annan faktor var införandet av utlandsspionerilagen, som redan skapar ängslan hos uppgiftslämnare och redaktioner, påpekade Anne Lagercrantz, ordförande för Utgivarna, i ett brandtal.
Att Sverige nu igen är i topp tre beror enligt Reportrar utan gränser inte på några större förändringar, utan på att förra årets tvåa Irland tappat flera placeringar på grund av politisk inblandning i medierapporteringen.
Kulturminister Parisa Liljestrand är ändå stolt över att Sverige ligger i topp.
– För mig och den här regeringen är fri och oberoende journalistik och en blandning av public service, och fria kommersiella medier, verkligen grundbulten i att kunna kalla sig en demokrati. Det är något vi alla måste värna på daglig basis.
Fortsatta samtal
Straffskärpningen för brott mot journalister i augusti, som regeringen införde förra året, grundar sig i den inställningen, menade Liljestrand. Hon kunde också presentera två satsningar som regeringen fattade beslut om på torsdagen.
Den ena är att Brottsofferjouren beviljats medel för att bygga upp en nationell kontaktpunkt för enskilda journalister som behöver stöd eller skydd med anledning av utsatthet som en följd av sin yrkesutövning. Hur mycket framgick varken av hennes framträdande eller i regeringens pressmeddelande, men syftet är enligt ministern att stärka journalisters säkerhet. Och det är särskilt för frilansjournalister och andra journalister som inte har en stor redaktion bakom sig ska kunna få stöd och rådgivning i samband med hat, hot eller andra typer av utsatthet och försök till påverkan.
– Vi tror att brottsofferjouren som har en lång erfarenhet att kunna ge stöd och också nå ut brett över hela landet, kommer genom sina lokala kontor vara den kontaktpunkten som har saknats, säger Parisa Liljestrand.
Regeringen har också gett Mediemyndigheten i uppgift att följa det arbete som bedrivs, och bedrivits, i frågor som rör journalisters säkerhet i Sverige. Som ett led i arbetet för att skapa goda förutsättningar för journalister att verka, kommer kulturministern tillsammans med justitieministern Gunnar Strömmer hålla ett rundabordssamtal med aktörer i mediebranschen.
– Jag ser fram emot fortsatta samtal.
