Om lite mer än en månad, den 9 juni, är det val till EU-parlamentet. Syre guidar till de olika partigrupperna i parlamentet, hur det fungerar med mandatfördelningen och vad det är som står på spel.
Vad är det vi röstar om?
EU vilar på tre ben: EU-kommissionen, EU-parlamentet och Europeiska unionens råd (även känt som ministerrådet). Valet i juni gäller alltså parlamentet som kan beskrivas som EU:s riksdag. Det består i dag av 705 ledamöter från 27 olika länder som väljs genom direktval. Efter årets val kommer dock antalet platser att utökas till 120 vilket innebär att vissa länder, till exempel Frankrike och Spanien, kommer att få fler mandat.
Tillsammans med ministerrådet ansvarar EU-parlamentet för lagstiftningen och antagandet av EU:s budget. Det går till på det viset att EU-kommissionen lägger fram ett förslag som måste röstas igenom av både EU-parlamentet och ministerrådet innan det kan antas.
Precis som den svenska riksdagen leds arbetet i EU-parlamentet av en talman, den nuvarande talmannen heter Roberta Metsola, hon kommer från Malta och tillhör det kristdemokratiska partiet EPP.
Partier och mandatfördelning
De ledamöter som röstas in i parlamentet får välja vilken partigrupp de vill ingå i. För närvarande finns sju olika partigrupper (samt 49 ledamöter som är grupplösa). Den största gruppen är just nu kristdemokratiska EPP med 178 ledamöter följt av socialdemokratiska S&D med 140 ledamöter. Övriga grupper är den liberala Renew-gruppen, G/EFA (gröna och regionalister), ECR (konservativa och reformister), ID-gruppen (nationalistiska och euroskeptiska partier) samt Vänstergruppen.
EU-parlamentet tillämpar något som kallas för ”degressiv proportionalitet” vilket innebär att man både tar hänsyn till befolkningsstorleken i länderna men också till behovet av representation för medborgarna i mindre länder. Större länder har alltså fler mandat än mindre men det finns också en maxgräns på 96 mandat (endast Tyskland har det) och en minimigräns på 6 mandat (som Cypern, Malta och Luxemburg). Sverige har 21 mandat.
Arbetet i parlamentet
EU-parlamentet har genom olika fördrag successivt blivit en allt starkare institution inom EU. Men fortfarande anses det vara en relativt svag institution, jämfört med de flesta nationella parlament, eftersom de inte har ensamrätt på att rösta igenom lagar och inte heller kan lägga fram egna lagförslag.
Förutom omröstningarna och debatterna i plenum sker mycket av parlamentarikernas arbete i de olika utskotten. Det finns i dag 22 olika utskott – alltifrån fiskeriutskottet till utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet. Utskottet för utveckling leds av den svenske moderaten Tomas Tobé.
EU-parlamentets huvudsäte ligger i Strasbourg i Frankrike, men alla utskottssammanträden sker i Bryssel. Dessutom är sekretariatet förlagt till Luxemburg, vilket innebär att det i praktiken finns tre olika säten. Alla resor fram och tillbaka beräknas kosta EU-medborgarna cirka 200 miljoner euro varje år och bidrar samtidigt med över 20 000 ton koldioxid.
Vad står på spel i årets val?
EU-valet i år har beskrivits som något av ett ödesval för vad unionen ska vara. Kommer man att fortsätta satsa på miljöpolitiken och kommer den migrationspakt som nyligen röstades igenom i parlamentet att hålla? Många befarar att om de nationalistiska och EU-skeptiska partierna går framåt kraftigt så kommer vi få se ett EU som tar mindre ansvar när det gäller klimatet och som kommer göra det ännu svårare för flyktingar att ta sig in i Europa. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att parlamentet bara har en del av makten i EU, minst lika viktigt för EU:s utveckling är vilka politiker som väljs in i de nationella regeringarna och som därmed ingår i ministerrådet.
I de opinionsmätningar som gjordes i början av april såg det ut som att både den konservativa partigruppen ECR och den nationalistiska ID-gruppen skulle öka. Även vänstergruppen såg ut att öka något medan Socialdemokraterna, den liberala Renew-gruppen och de gröna verkar tappa mandat.
Här i Sverige ser det ut som att framförallt Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna kommer att öka, medan Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet ser ut att tappa. Det är dock viktigt att komma ihåg att det bara rör sig om prognoser och att mycket kan hända innan valet.
