Experten: ”Stöd till Unrwa lär snart återupptas”

Efter Israels anklagelser om att anställda inom FN-organet Unrwa deltagit i Hamas attacker den 7 oktober har 17 länder stoppat, eller åtminstone pausat, sitt bistånd till organisationen, senast i raden Sverige. Ett stort antal hjälporganisationer har varnat för att den humanitära krisen i Gaza kommer att eskalera när en stor del av Unrwas intäkter faller bort och på onsdagen vädjade femton FN-chefer tillsammans med andra hjälporgan gemensamt om att besluten att pausa bidrag till Unrwa bör omprövas. Unrwa själva befarar att organisationen bara kan överleva månaden ut, om stödet fortsätter att utebli.

Misstankarna om att 12 Unrwa-anställda varit delaktiga i kidnappning och mord den 7 oktober offentliggjordes förra fredagen, bara timmar efter att den internationella domstolen ICJ bland annat uppmanat Israel att till varje pris undvika agerande som skulle kunna klassas som folkmord. På söndagen rapporterade New York Times att Israels militär delat dokument med USA med detaljer om de aktuella brotten och FN inledde skyndsamt en utredning. De anklagade individerna har också entledigats.

Svenskt stöd ska omfördelas

USA pausade tämligen omgående sitt ekonomiska stöd till Unrwa, och följdes snart av Australien och Kanada. Sedan dess har ytterligare 14 länder stoppat eller pausat sitt bistånd, däribland Storbritannien, Tyskland, Frankrike och Finland. I Sverige beslutade biståndsmyndigheten Sida redan den 26 januari att tillfälligt inte genomföra några ytterligare utbetalningar till Unrwa, men det offentliggjordes först i tisdags. De aktuella medlen, 31 miljoner kronor, ska istället omfördelas till andra organisationer som verkar i området.

– När det uppstår misstankar om oegentligheter, oavsett om det rör sig om korruption eller som i det här fallet om misstänkta terrorkopplingar, så startar vi alltid en utredning, sa Johan Tjerneng på Sidas presstjänst till TT.

I ett mail till Syre skriver Tjerneng att det generellt sett inte är ovanligt ”att beslut behöver spridas internt och till direkt berörda parter, innan de går ut offentligt till allmänheten”.

Inrikespolitiskt slagträ

Han vill inte kommentera konsekvenserna beslutet kan få för den humanitära situationen.

– Anledningen till att vi just nu inte kommenterar hur det påverkar på plats är just för att detta är något som utreds parallellt och vi har inte tagit beslut om hur stödet som var tänkt till Unrwa ska omfördelas.

Efter att Sidas beslut blev känt kommenterade biståndsminister Johan Forssell till TT att det var ”ett väldigt klokt beslut”, medan Socialdemokraternas Morgan Johansson kallade det en katastrof. Frågan är, liksom den om Gaza varit hela hösten, till stor del en vattendelare mellan höger och vänster.

– I Sverige är det tydligt att hela Palestinafrågan har blivit ”toxic”. Det har att göra med den nya identitetspolitiken i Sverige där högern väldigt framgångsrikt har gjort Palestinafrågan till ett inrikespolitiskt slagträ, för att diskreditera tillståndet i landet och de politiska motståndarna. Detta har pågått åtminstone i ett årtionde, sedan erkännandet av Palestina 2014, säger mellanösternexperten Anders Persson, lektor vid Linnéuniversitetet.

Norge motsätter sig kollektiv bestraffning

Sverige hör till de enskilda länder som de senaste åren gett mest bistånd till Palestina, bara USA och Tyskland kommer före. Däremellan återfinns EU som i ett pressmeddelande skriver att inga ytterligare utbetalningar till Unrwa planeras förrän i slutet av februari och att unionen ska se över biståndet i ljuset av anklagelserna, som man ser mycket allvarligt på. Norge, på placeringen efter Sverige i bidragsstorlek, har å sin sida valt att fortsätta finansiera Unrwa. I ett uttalande på den norska regeringens hemsida klargör utrikesminister Espen Barth Eide för deras hållning, och gör ett medskick till andra länder:

– Norge är en stor bidragsgivare till Unrwa, och vi har beslutat att fortsätta vårt stöd till Unrwa. Samtidigt som jag delar oron över de mycket allvarliga anklagelserna mot en del Unrwa-personal, uppmanar jag andra givare att överväga de långtgående konsekvenserna av nedskärningar i stödet till Unrwa i en tid av extrem nöd i Gaza. Vi bör inte straffa miljontals människor kollektivt. Vi måste skilja på vad individer kan ha gjort och vad Unrwa står för.

Den norske utrikesministern konstaterade redan i höstas att man förhåller sig annorlunda än Sverige till konflikten.

– Israel har överskridit en gräns på ett oproportionerligt sätt, sade Barth Eide till GP i november.

Irland och Spanien är två andra länder som väljer att fortsätta med sina bidrag till Unrwa. Irlands utrikesminister skrev på X att han har fullt förtroende för Unrwas generalkommissionär Philippe Lazzarini och dennes beslut att omedelbart avbryta samarbetet med den misstänkta personalen och att utreda saken grundligt. Spanien och Irland har också, till skillnad från Sverige, offentligt välkomnat ICJ:s beslut om provisoriska åtgärder i målet som Sydafrika tog upp mot Israel.

Undvika kollaps

Israel har länge argumenterat för att Unrwa ska avvecklas och att UNHCR istället ska ta över ansvaret för de palestinska flyktingarna. På onsdagen uttalade sig dock en anonym regeringsföreträdare som sa att det inte ligger i landets intresse att Unrwa kollapsar, då den humanitära katastrof det skulle kunna leda till kan tvinga Israel att upphöra med sin krigföring mot Hamas, vilket SR rapporterade om. Detta motsades emellertid snabbt av premiärminister Benjamin Netanyahu som enligt The Israel Times under ett möte med FN-representanter i Jerusalem samma dag hävdade att Unrwa ”är totalt infiltrerat av Hamas” och att man måste få andra FN-och biståndsorgan att ersätta Unrwa. Även Sverige driver sedan tidigare den långsiktiga linjen ”att Unrwas uppdrag ska införlivas i UNHCR eller annat lämpligt FN-organ”.

– Det är ingen tvekan om att det är förfärligt att personer som jobbar i Unrwa begått terrorbrott, det är förmodligen bara toppen av ett isberg. Det kan finnas fler personer med sympatier till Hamas på något sätt. Gaza är ett av världens mest auktoritära samhällen och det innebär att det är svårt att skilja någonting från makten, precis som det i Kina är väldigt få saker som inte är kopplade till kommunistpartiet, eller i Ryssland till Putin. I Gaza finns väldigt få saker utan koppling till Hamas, säger Anders Persson.

Han understryker dock att vi måste lära av tidigare misstag.

– En av de stora lärdomarna de senaste 20 åren är att kostnaderna för att kollapsa regeringsstrukturer eller samhällsstrukturer är oändligt hög. Det lärde vi oss från Syrien, Jemen, Irak, och i ljuset av det bör man fundera ett varv innan man stoppar hjälpen till Unrwa. USA och västvärlden arbetar ju generellt för mer hjälp till Gaza snarare än mindre, och då ser det ut som att vi får en målkonflikt om man ska begränsa Unrwas möjligheter. Vissa israeliska företrädare vill inte heller att hjälpen till Unwra stoppas under kriget, efter det gör en väldigt svår humanitär katastrof ännu värre.

– Jag skulle tro att västvärlden ganska snart kommer överens om en mekanism för att slå på stödet igen.