Radar

Hur aprilskämten föddes – och några som skapat historia

Flygande pingviner blev ett lyckat aprilskämt från BBC för några år sedan.

I vårt tids informationsöverflöd med fejk news, konspirationsteorier och desinformationskampanjer har många medier gett upp sina försök att lura läsare och tittare med fyndiga aprilskämt. Men många klassiker har gått till historien och blivit odödliga. Här kommer några exempel - och en liten berättelse om var traditionen kan komma ifrån.

I Sverige kallar vi folk för dumma sillar om de går på våra aprilskämt. Något som troligen kommer från en gammal tradition nere i Europa. I såväl Frankrike som Italien, Belgien och franskspråkiga Schweiz finns en tradition av att sätta lappar på folks rygg i form av en fisk och sedan utropa Poisson d’Avril/Pesce d’Aprile, det vill säga aprilfisk. 

Exakt hur första aprilskämten uppkom är omdebatterat, men det kan hänga ihop med att man 1564 i Frankrike bytte kalender, från den julianska till den gregorianska kalendern. Nyåret, som tidigare hade firats mellan den 25 mars och 1 april, blev då förflyttat till den 1 januari, och de som missade detta och ändå firade den 1 april blev kallade April fouls – apriltokar. 

Men det första nedskrivna aprilskämtet kommer från en flamländsk dikt av Eduard de Dene, rapporterar Euronews. I den berättas om en adelsman som skickar sin tjänare fram och tillbaka på irriterande och helt meningslösa ärenden.

En liknande tradition finns fortfarande i Irland än idag, där man försöker skicka iväg sitt offer för att leverera ett skrivet brev till någon. Denne ska i sin tur läsa meddelandet ”skicka dåren till någon annan”, och försöka fullfölja uppdraget…

Nylonstrumpor och spagettiskörd

I modern tid har många medier försökt lura i sina läsare och tittare både det ena och andra. Några har blivit klassiker. Få svenskar har nog undgått att höra om SVT:s skämt 1962, som instruerade tittarna att trä en nylonstrumpa över tv-apparaten för att mirakulöst kunna se tv i färg. 

En annan klassiker stod Svenska dagbladet för redan 1911, då man skrev att invigningen av de olympiska spelen året därpå skulle inledas med en parad av 600 elefanter, som var utlånade av rajan av Rajapur. På de första 50 elefanterna skulle en musikkår sitta och spela de medverkande nationernas nationalsånger. På de följande elefanterna skulle elefantskötare ropa ”Lirpa, lirpa”.

I Europa har britterna stått för flera odödliga skämt. 1957 rapporterade BBC från den rekordstora ”spagetti-skörden” i schweiziska byn Ticino. I videoinslaget på dryga två minuter kan tittarna följa kvinnor som står och plockar mjuka spagettitrådar från blommande träd och en berättarröst som förklarar hur man har lyckats odla fram spagetti som är exakt lika långa. 

I ett nyare inslag, från första april 2008 visar BBC hur en särskild koloni pingviner har erövrat förmågan att flyga. Med hänförande musik och specialeffekter visar inslaget en hel flock pingviner som flyger till varmare breddgrader över vintern, närmare bestämt till en regnskog i Sydamerika, där tittarna – och en förvånad tukan – får se hur de mer eller mindre elegant landar på en tropisk trädgren. 

Men det lär ha krävts en hel del arbete bakom. Neil Riley, ansvarig för specialeffekterna berättar i en bakom kulisserna-video om hur de gått tillväga. 

”Det är fruktansvärt mycket detaljer som måste tas om hand för att få ihop något som skapar ett trovärdigt stycke naturhistoria”, säger han.

Och flygandet verkar vara populärt bland aprilskämten. En av tidningarna som fortfarande inte övergivit skämtartiklar är Skånska Dagbladet, som idag rapporterar om att multikompetent drönare ska börja utfärda parkeringsböter i Eslöv, utöver kärnuppdraget, som är matleveranser. Skånska dagbladet ”avslöjar” också att drönarna inom en snar framtid även kommer att kunna plocka skräp, tack vare en avancerad gripkloteknik.