Måndagen 4 september kom beskedet att vargens skydd kan ändras och reaktionerna lät inte vänta på sig. Djurvänner uppmanas genom sociala medier till ett upprop och att mejla till EU-kommissionärer. Jägare får också ta del av EU:s nya mejladress för vargfrågan genom Jägarnas riksförbunds tidning Jakt och jägare. Kommissionen uppmanade själv ”alla intresserade parter” att skicka in information.

– Det är en diger uppgift för tjänstemännen att sålla i det där och klargöra vad som är relevant information, säger Benny Gäfvert, rovdjursexpert på WWF.

Finns det risk att beslutet fattas på ovetenskapliga grunder?

– Ja, det gör det definitivt. Jag håller i och för sig tjänstemännen högre än att de blåögt skulle ta till sig av all information som kommer. De har en väldigt god analys av vilka aktörer det är och hur de får den här informationen. Men jag är lite godtrogen också, säger Benny Gäfvert.

Han berättar att WWF för en ständig dialog med tjänstemännen inom EU och det brukar alltid begäras in rapporter och vetenskapliga bevis.

EU-kommissionen kommenterar att det har samlats in data från expertgrupper och nationella myndigheter sedan april, men att den inte ger helhetsbilden som behövs för att gå vidare.

Svenska Rovdjursföreningen kommenterar i ett pressmeddelande:

”Att förlita sig på fragmentarisk information och att öppna för att minska skyddet för vargarna riskerar att sätta artens långsiktiga överlevnad och viktiga ekologiska roll i Europa på spel.”

Hotar hela direktivet

Benny Gäfvert ser också en risk i att en nedgradering skulle kunna kullkasta hela skyddssystemet. Alla djurarters olika behov av skydd definieras genom i vilken bilaga de är listade, i EU:s art- och habitatdirektiv.

– Det här är en fråga som har varit uppe förut. Framför allt från aktörer som vill sänka skyddsstatusen. Vi vill att man ska vara restriktiv med att flytta någon art överhuvudtaget, med risk för att det kan skapa en situation där man river upp hela direktivet.

Dagarna innan EU:s nya besked presenterade landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) och Österrikes jordbruksminister Norbert Totschnig ett gemensamt förslag på att vargen skulle flyttas från bilaga 4 till bilaga 5 i art- och habitatdirektivet, då bilaga 5 innebär ett sänkt skydd.

– Det här är inget annat än utspel för att nå ut i de här frågorna, kommenterar Benny Gäfvert.

Han tror att de ”politiska vindarna” bidrar till EU:s översyn av vargens skyddsstatus.

– Utvecklingen är på inget sätt förvånande men oroande naturligtvis. Jag drar lite paralleller till den övriga inställningen till natur- och miljövårdsarbete. De stora rovdjuren är en stark symbolart för sådana åtgärder. Vill man nå ut i media så kan man prata om stora rovdjur. Då är man ganska snabbt i etern eller högt upp på agendan.

Benny Gäfvert konstaterar att det ”har hänt en del incidenter” som kan kopplas till politiska processer.

– Det har drabbat hela naturvårdssidan, inte bara rovdjuren. Vi ser hur man nedmonterar naturvårdspolitik på bred front. Framför allt i Sverige, men det finns liknande tendenser i andra europeiska länder.

Syre har tidigare rapporterat om hur bland annat en kapad miljöbudget gör det svårare att rädda hotade arter.

Politiska utspel

Bara förra året meddelade EU-kommissionen att vargens skyddsstatus inte skulle ändras och att licensjakt inte var ett alternativ, i stället behövdes satsningar på samexistens, rapporterade Svenska Rovdjursföreningen som nu konstaterar:

”Vi är också djupt bekymrade över att denna eventuella omprövning av vargens status kan vara ett resultat av politiskt påverkan och försök att vinna stöd i de kommande valen. Eventuella politiska utspel bör inte få påverka viktiga beslut om artbevarande och ekosystemhälsa som bör vara grundade i vetenskap och fakta.”

Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen tillhör det tyska kristdemokratiska partiet CDU. Hon uppmanar myndigheter att agera när vargen är ett problem.

– Koncentrationen av vargflockar i vissa europeiska regioner har blivit ett reellt hot för boskap och potentiellt också för människor.

Organisationen Eurogroup for animals kallar uttalandet för falskt. Det konstateras att det uppskattade antalet 19 000 vargar i Europa är obetydligt i jämförelse med de runt 86 miljoner fåren. Mellan 2012 och 2016 var det omkring 0,05 procent av de övervintrade fårbesättningarna som behövde kompenseras för vargattacker, enligt Eurogroup for animals. Dessutom konstateras att åtgärder i form av stängsling och vakthundar har visat sig ha betydligt större effekt för att skydda boskap än att döda rovdjur. Många vargar skjuts också redan i skyddsjakt runt om i Europa, fler än 900 under 2018 och 772 under 2019 och 2020. Nuvarande skyddsstatus tillåter jakt när det är nödvändigt, under strikta förhållanden.

– Vi ser att de undantag som går att göra redan i dag är tillräckliga för att kunna parera de situationer som uppstår, säger Benny Gäfvert.

Han är besviken över Ursula von der Leyens uttalande och tycker det är onödigt att påtala att vargar är potentiellt farliga för människor.

– Det är alla vilda djur om man hårdrar det, beroende få hur du själv beter dig. Det finns inga belägg för att du behöver vara rädd för varken varg eller de andra stora rovdjuren så länge du inte utsätter dig för en situation som du själv kan välja att gå ifrån eller undvika.

Benny Gäfvert påtalar att rovdjuren blir farliga när de provoceras eller blir trängda. Benny Gäfvert drar paralleller till den senaste tidens ”björnincidenter”.

– Det är mycket prat om att björnen attackerar, men ingen förklarar varför eller under vilka förhållanden.

Att exempelvis gå emellan en älgko och hennes kalvar är också förenat med livsfara.

– Om man uttalar sig på det viset så borde man förklara vad man avser. Är det så att vargen attackerar människor? Eller hur motiverar du ett sånt uttalande? Det skapar mer rädsla framför allt för stora rovdjur.

Vargfrågan är omdebatterad och drivs ibland på av obefogad rädsla. För att minska polariseringen lanserade WWF några dagar innan EU:s nya besked en satsning på ”rovdjursdialog”. På flera platser i landet bjuds det in till diskussioner mellan bland annat jägare och rovdjursföreningar.

– Dialog är en nyckel till att hitta större förståelse för varandras syn på saken. Även om man aldrig kommer lösa alla konflikter kan man komma vidare.

Totalt satsar WWF 8,2 miljoner på olika rovdjursprojekt. Förutom rovdjursdialogen stöttas bland annat forskning om vad vargarna äter i nyetablerade revir och utbildning i stängsling. Animerade filmer om vargforskning ska också spridas i sociala medier, för ökad förståelse och acceptans. Satsningen ingår i WWF:s svenska rovdjursprogram.

– Just kopplat till svenska stora rovdjur är det ovanligt att det blir en sådan här satsning. Det är unikt och något vi hoppas kommer att göra avtryck i rovdjurs-Sverige, säger Benny Gäfvert.

Sverige på gränsen

Den svenska rovdjursförvaltningen har länge legat på gränsen för vad som accepteras av EU. I mars meddelade kommissionen att nästa steg övervägdes, i överträdelseärendet angående vargjakt från 2013. Detta till svar på 29 olika europeiska organisationers krav på att agera mot Sveriges omfattande jakt på varg och lodjur. Benny Gäfvert tror att kommissionen har ögonen på Sverige ”med bakgrund i hur de politiska vindarna har blåst det senaste året”.

– Ambitionerna hos sittande regering är ganska tydliga. Och där tror jag man tar med i beräkningen hur man vill jobba med överträdelseärendet framöver.

EU-kommissionen konstaterade i mars att den svenska vargstammen är hotad och inte uppnår gynnsam bevarandestatus. Eurogroup for animals påpekar att samma gäller för sex av nio vargpopulationer i Europa. Benny Gäfvert konstaterar att även om det skulle finnas upp emot 19 000 vargar i Europa år är arten inte stabil.

– Populationen över Europa som helhet är fortfarande väldigt fragmenterad, vilket i sig är en risk vad gäller långsiktig överlevnad.

I februari skickade 12 av EU:s miljöministrar en uppmaning till EU-kommissionen att upprätthålla vargens skyddsstatus. De såg en hotbild i den ökande spänningen mellan jordbrukare och varg. Medianätverket Euractiv konstaterade att uppmaningen kom i samma veva som ödet skulle avgöras för vargen som dödade ordförande Ursula von der Leyens ponny. Tillståndet för att skjuta vargen hade precis löpt ut. Ursula von der Leyen uttalade att vargens skyddsstatus skulle omprövas efter att hennes ponny dödats ute på bete i norra Tyskland året innan.

EU-kommissionen tar emot information om vargen fram till den 22 september och fattar sedan beslut om skyddet ska sänkas.

Läs mer: 

EU: Vargen kan bli lovligt byte

Kapad miljöbudget – svårare rädda hotade arter

Nya möten om större vargjakt: ”Det här är en ny verklighet”