Hundratals mördades och tiotusentals fördes till koncentrationsläger när Nazityskland natten mot den 10 november 1938 gick till urskillningslös attack mot landets judar. I dag, 85 år efter kristallnatten, angrips svenska judar på gatan och hotas i sina hem.
”Förintande slag mot Tysklands judar”, löd Svenska Dagbladets rubrik den 11 november 1938 efter att Nazityskland natten mot den 10 november släppt fram ”folkets vrede” mot judar över hela landet.
Judar förnedrades och och misshandlades på gatan, hundratals mördades och tiotusentals greps för att skickas till koncentrationsläger. När morgonen grydde hade över 1 400 synagogor och bönehus bränts ner och förstörts, och uppskattningsvis 7 500 judiska butiker plundrats och vandaliserats.
Ansvaret lades på judarna själva, som dömdes att betala ett kollektivt miljardskadestånd till den tyska staten och tvingades städa upp efter förstörelsen.
Glassplittret från de tusentals krossade fönster som kantade gatorna kom att ge terrorn dess namn, kristallnatten. Våldsamheterna började dock redan den 7 och pågick till den 13 november, varför Novemberpogromen anses mer rättvisande.
”Rashatet firar orgier över hela Tyska riket”, skrev Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning. ”Münchens judar jagas som djur”, löd rubriken i Social-Demokraten. Träffsäkra beskrivningar av ytterligare en passerad tröskel längs vägen mot nazisternas slutgiltiga lösning på den så kallade judefrågan – utrotning.
Våldet ökar igen
Åttiofem år efter kristallnatten, mot en fond av Hamas terrordåd i Israel den 7 oktober och Israels efterföljande invasion av Gaza, ökar hatet, hoten och våldet återigen mot judar världen över.
I Frankrike har fler än dubbelt så många antisemitiska hatbrott anmälts den senaste månaden som under hela förra året. I USA uppger den federala polismyndigheten FBI att 60 procent av religiöst motiverade hatbrott riktas mot judar – som utgör 2,4 procent av landets befolkning.
I Berlin, huvudstaden från vilken nazistregimen översåg massmordet på sex miljoner judar, bevakas ceremonier till minne av kristallnatten av tungt beväpnad polis och krypskyttar.
Judiska församlingen i Malmö har av säkerhetsskäl valt bort en offentlig manifestation på minnesdagen. Även Stockholms synagoga skär ner på sociala sammankomster på grund av det spända läget.
Söks upp i sina hem
Hamas terrordåd firades på flera håll i Sverige med manifestationer, bilkaravaner och fyrverkerier. Månaden efter dådet mottog polisen 57 anmälningar om hets mot folkgrupp med antisemitiska motiv, en ökning med nära 50 procent jämfört med månaden innan.
– Det mest anmärkningsvärda är att man börjar rikta in sig mot personer och söker upp dem där de bor, sade Per Engström, sektionschef på polisens nationella operativa avdelning, till TT i veckan.
Drabbade vittnar om verbala angrepp, spottloskor, bombhot, misshandel och hakkors sprejade på ytterdörren.
Från Hamburg till Stockholm
En liten synagoga i Hamburg överlevde våldsverkarnas framfart den där novembernatten för 85 år sedan. Mycket tack vare dess placering i ett hyreshus där, resonerade man, även icke-judar skulle drabbas av förstörelsen.
Överrabbinen i Hamburg, Joseph Carlebach, tog kontakt med en judisk vän i Sverige och tillsammans såg de till att synagogans inventarier, märkta som ”gammalt bohag och virke”, transporterades till Stockholm.
Carlebach deporterades till ett koncentrationsläger utanför Riga, där han mördades i mars 1942. Inredningen han räddade undan nazisterna restaurerades och lever än i dag vidare i synagogan Adat Jeschurun i centrala Stockholm.
Fakta: Förintelsen
Under Förintelsen, Nazitysklands massmord mellan 1939 och 1945, dödades omkring sex miljoner judar, enligt FN. Ungefär hälften av dem gasades ihjäl, resten sköts, svalt eller frös ihjäl.
Också fyra till fem miljoner icke-judar – politiska motståndare, polacker, ryssar, romer, Jehovas vittnen, homosexuella och mentalsjuka – mördades av nazisterna.
Största delen av offren krävdes under åren 1941–1945, sedan Tysklands pakt med Sovjetunionen spruckit och de två länderna hamnat i krig, med perioden februari 1942 till april 1943 som kulmen.
I Auschwitz, det tyska namnet på staden Oświecim i södra Polen, byggdes det största och mest omtalade nazistiska koncentrations- och utrotningslägret under andra världskriget. I januari 1945 fanns det omkring 730 koncentrationsläger och satellitläger i olika former.
Källa: Nationalencyklopedin
