Militären i Myanmar anklagas av människorättsorganisationen Human Rights Watch (HRW) för att ha använt en så kallad termobarisk bomb vid en attack mot oppositionella i landet. Vid attacken dödades över 160 personer, många av dem barn.
Enligt HRW:s rapport användes bomben i fråga under en attack mot regimkritiker som samlats för en ceremoni i en nyöppnad kontorslokal i ett område i den lilla orten Pazigyi den 11 april.
Attacken var ”urskillningslös” och orsakade ”oproportionerligt stora civila förluster i strid med internationell humanitär lag och var ett uppenbart krigsbrott”, skriver HRW.
Termobariska bomber består av en bränslebehållare och två separata sprängladdningar, där den första sprängs för att sprida bränslet medan den andra antänder syret och bränslet. Detta skapar en tryckvåg av extrem hetta som i sin tur bildar ett vakuum när det sker på en stängd yta, som i en kontorslokal.
Bygger på fotoanalyser
Myanmar har plågats av våldsamheter som tog sin början i samband med att militärjuntan avsatte Aung San Suu Kyis demokratiskt valda regering i februari 2021 och kväste alla former av protester. Detta utlöste i sin tur ett våldsamt motstånd i många delar av landet och militären har i allt högre utsträckning använt sig av flygräder för att slå mot oppositionen och säkra landområden.
Enligt Human Rights Watch bygger rapporten om den dödliga attacken på analyser av 59 foton föreställande offrens kroppar och ett videosekvens som spelades in kort efter att det hela ägt rum. Man har även använt material från oppositionsrörelsen Nationella Enhetsregeringen, som domineras av Aung San Suu Kyis parti.
Många barn dödades
Totalt uppges 168 människor ha dödats i dådet, däribland 40 barn under 18 år. De exakta siffrorna har dock inte kunnat bekräftas av oberoende källor.
Ett vittne uppgav samma dag som attacken skedde att ett stridsflyg släppt bomber direkt mot en folkmassa och att en helikopter dykt upp en kort stund senare och öppnat eld mot platsen.
Myanmars militär har sedan tidigare bekräftat att man stod bakom flygräden men hävdar att det var befogat med hänvisning till att regeringskritiska trupper terroriserat lokalbefolkningen.
